En fjärdedel av Sveriges nu yrkesverksamma folkbibliotekarier väntas gå i pension inom en tioårsperiod. En förändring som riskerar innebära ett stort kunskapsglapp, om inte deras kunskap tas tillvara. Det är utgångspunkten för ett nytt forskningsprojekt på Bibliotekshögskolan i Borås, som leds av prefekten Karen Nowé Hedvall.
– I tidigare forskning har vi sett att det är väldigt olika hur pass medvetet och systematiskt man arbetar med kunskapsöverföring i olika biblioteksorganisationer. När vi nu står inför de här pensionsavgångarna undrade vi hur pass bra och stabila strukturer för överlämning som finns på våra bibliotek.
I fokus för projektet, som finansieras av Centrum för välfärdsstudier och genomförs i samarbete med Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, står läsfrämjande, eftersom det är centralt vid alla bibliotek. Men Karen Nowé Hedvall tror samtidigt att resultaten kommer kunna användas för all sorts kunskapsöverföring på biblioteken, och förhoppningsvis också inom andra branscher.
– Vi undersöker vilka strukturer som redan finns på plats och hur bra både chefer och medarbetare tycker att det fungerar att behålla kompetensen. Bland annat har vi börjat på en enkät där vi frågar vilka som sitter på kunskap som man tycker är väldigt central och viktig när det gäller läsfrämjande – och vad som skulle hända om de här personerna försvann.
Från tidigare forskning vet de att en stor del av den kunskap som mer erfarna medarbetare sitter på är en så kallad tyst kunskap, alltså färdigheter som individen inte direkt kan förmedla.
– Det handlar om att man gör saker för att man vet att det är det bästa, men där man inte riktigt kan förklara varför man gör som man gör eftersom man internaliserat kunskapen så mycket, säger Karen Nowé Hedvall.
Hon tillägger att det oftast är den kunskapen, från många år i yrket, som är den mest värdefulla.
– Det kan vara bemötande, hur jag fångar upp och pratar med just den här personen, eller att man har jobbat upp egna kontaktnät och relationer. Att man vet vad som behövs för att organisationen ska funka, vad som ger bra stämning, vad som får biblioteket att rulla på.
Processer som, enligt Karen Nowé Hedvall, alltså inte bara är att skriva ner eller som kan läras ut på en kurs. I stället visar studier på andra yrkesgrupper att informella men systematiska möten, där yngre och äldre samarbetar, brukar vara ett vinnande koncept.
– Det ska bli spännande att se om heterogena arbetsgrupper, med olika åldrar, också är det som fungerar bäst på biblioteken. Där det inte är så att den äldre är mentor till den yngre, utan att man försöker hitta sätt där båda tycker att de kan lära sig någonting av varandra.
Om projektet
Forskningsprojektet Från erfarenhet till framtid: kunskapsdelning inom läsfrämjande på folkbibliotek pågår till sista juni 2027 och genomförs av fyra forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås: Karen Nowé Hedvall, projektledare, universitetslektor, Juila Pennlert, docent och universitetslektor, Anton Carlander Borgström, universitetsadjunkt, och Maria Ringbo, universitetsadjunkt.
Projektet sker i samarbete med Biblioteksutveckling Region Jönköpings län och finansieras av Centrum för välfärdsstudier vid Högskolan i Borås.
En enkät kommer gå ut till alla bibliotekschefer- och medarbetare i Jönköpings län. Utöver den genomförs djupintervjuer på fem bibliotek, både med mer och mindre erfarna medarbetare samt med bibliotekschefer.
