Han är från Färöarna, har bott på Grönland och har jobbat länge på Island. Nu är Erling Kjærbo chef för Skövdes bibliotek, en del av Sveriges äldsta kulturhus.
– Min fru och jag har köpt biljetter till Harry Styles i Amsterdam – och ska köra hela vägen! När man har bott på öar i hela sitt liv är det svårt att förklara den frihetskänslan, säger han.
Att kunna sätta sig i bilen och köra genom Europa är en konkret bild av skillnaden mellan att leva på en ö och att befinna sig mitt i Skaraborg. Men även språket är på ett sätt nytt för Erling Kjærbo. När vi pratar använder han ”blandinaviska” – en blandning av de skandinaviska språken. Svenska hade han aldrig talat innan flytten, men under åren på Island arbetade han nära mestadels svenskar, norrmän och danskar och i möten och dokument var därför arbetsspråket en blandning av svenska, danska och norska.
Närmast kommer Erling Kjærbo från sju år som bibliotekschef på Nordens Hus i Reykjavik – ett jobb på uppdrag av Nordiska ministerrådet och i ett kulturhus där bibliotek, konst, scenverksamhet och restaurang samlas under samma tak. Den organisationsformen var avgörande när han sökte sig till Skövde, eftersom man där arbetar på tvären på ett liknande sätt.
– Nu kan jag ta med mig alla erfarenheter av att arbeta med andra enheter i kulturavdelningen, fast i mycket större skala än på Island. Och i och med att vi är del av ett kulturhus kan jag fokusera ännu mer på litteraturfrämjande och böcker. Det är inte på många ställen man kan arbeta på det här sättet, konstaterar han.
En av de mest konkreta idéerna Erling Kjærbo vill sjösätta är ett konstbibliotek. På Island ansvarade han för en samling nordiska litografier som allmänheten kunde låna hem under en begränsad period. I Skövde finns redan en omfattande kommunal konstsamling och hög konstkompetens.
– Vi vill göra kvalitetskonst tillgänglig på samma sätt som låneböcker, och få ut konsten till de som bor i Skövde. Att sätta upp den på väggen och byta ut den efter tre månader, ger en massa liv åt konsten.
Det tematiska arbetssättet är en annan viktig del av hur Erling Kjærbo vill jobba. På Nordens hus arbetade man med övergripande teman under längre perioder. När temat var träd som symbol i barnlitteraturen kom elva författare och illustratörer till Reykjavik, miljöministern plantade ett genmanipulerat trä med nordiska gener – och hela biblioteksrummet förändrades utifrån samskapande med barnen.
"Jag blev mycket förvånad", säger Erling Kjærbo om bristen på representation bland svenska bibliotekschefer.
Foto: Julia Sjöberg
I Skövde vill han arbeta på liknande sätt: låta ett tema under ett halvår eller år genomsyra program, utställningar och rum. Det viktiga, understryker han, är helhetsupplevelsen.
– Du ska få med dig någon typ av upplevelse från temat. Det kan vara rummet, miljön, atmosfären, eller allt på en gång. Jag vill också att temat ska märkas lika mycket på våra sex biblioteksfilialer och att de också blir ett centrum för kultur och gemenskap.
Flytten till Sverige har, förutom ett ganska långdraget byråkratiskt krångel, varit en positiv upplevelse. Erling Kjærbo beskriver ett varmt mottagande och en gedigen introduktion till det nya uppdraget. Men en utmaning som han lyfter är bristen på representation. Redan första arbetsdagen deltog han i en konferens med omkring 250 chefer, och att den svenska kulturella mångfalden saknades där var tydligt.
– Om man tänker på hur Sverige är sammansatt idag finns ingen representation överhuvudtaget. Jag blev mycket förvånad, säger han.
Det är representation i specifikt chefsgrupper som han tycker är problematisk i Sverige, men han reflekterar också kring den egna organisationen. Biblioteksenheten i Skövde har drygt 20 medarbetare, varav två har annat modersmål än svenska – han själv är en av dem.
Särskilt tydligt blir det i området Södra Ryd, där han själv bor och där många invånare har andra modersmål. Just nu pratar en i personalen arabiska.
– Det här är något jag tänker mycket på, representation både kring språk, bakgrund och kön. Man behöver vara medveten och eftertänksam kring hur viktig representation är för dem som bor i kommunen och som använder biblioteken, säger Erling Kjærbo.
Som chef försöker han möta medarbetarnas livspussel med flexibilitet och "kjempestor empati”.
Foto: Julia Sjöberg
Under sitt första halvår i Sverige har Erling Kjærbo också gjort iakttagelser om arbetskulturen. Det går lite långsammare, man fikar, det är mycket möten och fokus på arbetsmiljö. ”Det är nice”, tycker han. Han konstaterar samtidigt att svenskar arbetar mycket jämfört med de nordiska länder han tidigare har arbetat i – arbetsveckan är lång, lunchen är inte betald, ”mental health day” är inte på kartan och karensdagen skiljer sig från övriga Norden.
– Att inte få lön när man är sjuk överraskade mig. Jag trodde att den isländska eller danska modellen var densamma i hela Norden, säger han.
Han lyfter särskilt den psykiska belastningen för dem som är tvungna att väga sjukdom mot ekonomi.
– Du kanske är på jobbet 40 timmar plus lunchtid och tid för transport till och från hemmet. Då har du nästan ingen familjetid. Och när du blir sjuk blir du dubbelt bestraffad och måste ta ett ekonomiskt beslut.
Som chef försöker han möta det med flexibilitet och ”kjempestor empati”.
– Jag försöker vara väldigt flexibel och förstående gentemot dem som vill arbeta deltid, säger han.
När Erling Kjærbo blickar framåt ser han bilden av biblioteket som ett vardagsrum – en plats där människor rör sig mellan konst, litteratur och samtal.
– Jag vill att kulturhuset och biblioteket är en plats dit du kan komma och låna böcker och konst och hänga. Och att du får med sig något oväntat.
