I Boden planeras det för något som ännu inte riktigt syns i stadens vardag. En förväntad inflyttning i spåren av industrietableringar och ett förändrat säkerhetsläge, där den militära närvaron åter är på väg att öka, gör att fler människor ska arbeta och leva sina liv här.
– När vi ser framför oss att vi ska bli fler, ser vi också att kulturlivet ska växa. Kulturen är en motor i tillväxt och den ska attrahera arbetskraft som staden skriker efter. Men det behöver också finnas mer än bara jobb – ett liv som man vill vara en del av och vara kvar i, säger Bodens kulturchef Fredrik Rönnberg.
Bodens kulturliv präglas av ett starkt föreningsliv och ett omfattande ideellt engagemang, där kommunen i stor utsträckning fungerar som möjliggörare. Konstlivet är starkt och det militärhistoriska kulturarvet har bidragit till både musikliv och kafékultur. Närheten till Luleå har också präglat utvecklingen, och är enligt Fredrik Rönnberg en styrka i sig.
– Eftersom vi inte konkurrerar med en större stad nära inpå har vi ett eget kulturutbud som är anpassat efter en mindre stads behov.
Men den förväntade inflyttningen gör att kulturen behöver börja förhålla sig till att både publik och behov kan förändras.
– Även om vi inte vet exakt hur befolkningsökningen kommer att se ut, börjar vi se ett skifte, säger Fredrik Rönnberg.
Samlad kulturenhet och gemensamt kulturhus
För att kunna arbeta mer effektivt och långsiktigt har kommunen de senaste åren gjort ett organisatoriskt omtag, där kulturfrågor som tidigare varit utspridda nu har samlats i en gemensam kulturenhet.
– Det har inte handlat om att bygga upp en tung organisation med massa mellanchefer, utan om att använda det vi redan har på ett smartare sätt, säger Fredrik Rönnberg som sedan ett år tillbaka är kulturchef i den nya organisationen.
Det var också i samband med omtaget som arbetet med ett kulturhus tog fart. När den förening som tidigare drivit Folkets hus inte fick förlängt kontrakt, uppstod möjligheten för kommunen att ta ett större grepp om en byggnad som från början i allt väsentligt var ett påkostat kulturhus när den uppfördes, men som på den tiden kallades medborgarhus.
“Vi har inte sett någon stor påverkan av den militära upprustningen än, men vi förväntar oss att publiken kommer att breddas och att det kan uppstå nya behov i takt med att vi blir fler. Det behöver vi förhålla oss till redan nu.”
Foto: Annica Nordlund
I byggnaden finns redan bland annat en galleria, biblioteket, en större scen som inhyser den kommunala biografen, samt flera mindre scener. Nu ska en ny mindre biograf byggas för att avlasta den stora och öppna upp för ett annat utbud, scenerna ska bli mer öronmärkta för scenkonst och liveframträdanden och en ny fasad och entré ska knyta ihop kulturhuset. Förhoppningen är att skapa bättre flöden genom huset, och målet är att det mesta står klart 2029.
I ett läge där handeln i många stadskärnor minskar eller flyttar ut tror Fredrik Rönnberg att ett kulturhus kan få en annan tyngd.
– När detaljhandel som vi tidigare har sett i stadskärnorna flyttar ut behöver centrum fyllas med något annat, och där kan kulturen bidra, säger han.
Att väga det som alla tycker är viktigt
Fredrik Rönnberg har varit chef i Bodens kommun i 13 år, de flesta av åren som bibliotekschef. I sin nuvarande roll arbetar han betydligt närmare politiken än tidigare, och en viktig del av arbetet handlar om att väga resurser mot varandra.
– Det finns alltid fler bra idéer än vad det finns pengar, och det gör att man hela tiden måste väga vad som är viktigast.
Många frågor som hamnar på bordet kan vara svåra att säga nej till var för sig, eftersom de ofta rör verksamheter eller grupper som uppfattas som särskilt angelägna. Det kan handla om en satsning på en specifik målgrupp, ett nytt stöd till en kulturverksamhet eller en förstärkning inom barn- och ungdomsområdet, förklarar Fredrik Rönnberg.
– Vem kan säga nej till en satsning på en ömmande grupp? Det är bara det att det kanske finns fyra andra lika ömmande grupper.
Hans poäng är att man noggrant behöver väga olika behov mot varandra, och ta fram underlag för beslut som visar hela bilden: vad som redan finns, vad som kostar och vad olika val innebär.
– Om man inte vore så noggrann skulle man kunna lyfta ett ärende och få igenom det. Men då sitter vi fast med kostnaderna, och annat blir omöjligt att genomföra.
“Vår kommun har mycket utgifter för att förbereda för en stor inflyttning, och mitt i allt det här har man behållit satsningen på kultur och medel till kulturhuset. Man ser potentialen och vad kulturen ger samhället.”
Foto: Annica Nordlund
Hans eget ledarskap utgår från medarbetarnas kompetens och engagemang, där fokus ligger på att skapa förutsättningar snarare än att styra i detalj.
– Även om man måste kunna ta beslut och tänka strategiskt blir det sällan bra när man försöker peka ut hela riktningen själv. Man måste utgå från gruppen.
Att bli chef har aldrig varit en uttalad ambition.
– Jag har egentligen aldrig velat bli chef, och jag tror att det är bra.
Den politiska ”traditionen” att först säga nej fyra gånger på frågan om man vill bli partiledare tror han på, säger han med ett leende.
– För då är det inte viljan till makt som styr, utan att man vill jobba med de frågor man tycker är viktiga.
“Kultur hjälper oss att förstå samhällsförändring”
När Fredrik Rönnberg pratar om kulturens roll återkommer han till mer mjuka värden än tillväxt, inflyttning och centrumplanering.
– Det är klart att det är viktigt i det läge vi är i nu. Men anledningen till att människor över huvud taget söker sig till kultur är för att den kan hjälpa oss att förstå vad som händer när vi är mitt i en samhällsförändring, säger han och nämner som exempel ett teaterprojekt som jobbar med just den frågan.
I förlängningen handlar det, menar han, om hur människor orienterar sig i tillvaron.
– När man har tillgodosett de grundläggande mänskliga behoven, då är det kulturen man söker sig till. Och det kan vara allt från en Netflix-serie till experimentell teater.
