– På kort tid har samhället gått från att vara textbaserat till bildbaserat. Men det har skett så gradvis att vi inte har förstått det. Det gör oss väldigt sårbara, säger Magdalena Malm, generalsekreterare på Bildkonst Sverige.
På uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar har organisationen tagit fram en rapport som visar att bildkunnighet är centralt för att motstå desinformation och en grundläggande kompetens för Sveriges psykologiska försvar.
– Med generativ AI så kommer vi snart inte kunna se skillnad på vad som är fejkbilder och inte. Samtidigt är vi i en hybridkrigssituation, där vi vet att främmande makt kommer vilja påverka valet och skapa splittring. Och det gör man mycket mer effektivt genom bilder – för de påverkar våra känslor mycket starkare är text.
Bakom slutsatserna i rapporten står forskare i visuell och materiell kultur vid HDK-Valand och inom kommunikationsvetenskap och statsvetenskap vid Lunds universitet. Ett tvärvetenskapligt team som sattes samman just för ändamålet.
– Att de kom från helt olika forskarkulturer har varit själva poängen, säger Magdalena Malm.
I rapporten konstaterar forskarna att spridningen av desinformation har tilltagit under det senaste decenniet. Bildkunnighet, som inom akademien kallas visuell litteracitet, handlar både om förmågan att tolka bild och att uttrycka sig i bild och utgör en del av det större området medie- och informationskunnighet (MIK). Enligt forskarna behöver arbetet med bildkunnighet öka väsentligt.
– Vem står bakom kameran? Vad är utanför bild? Hur ljussätter man och vilken musik har man till? Det här är frågor som konstnärer och aktörer inom bildkonsten och filmen har jobbat med hur länge som helst. Så de är en jätteresurs nu när det här behöver skalas upp, säger Magdalena Malm och tillägger:
– Om man tänker sig en kommunal nivå så är det väldigt ofta så att biblioteket ligger bredvid konsthallen. Här skulle man med ökade resurser ganska lätt kunna växla upp.
På statlig nivå är det Mediemyndigheten som ansvarar för att samordna MIK-området. Men enligt rapportförfattarna spelar bildkunnigheten endast en mindre roll i myndighetens arbete. I undersökningen Unga och medier som genomförs vartannat år ingår inga frågor om bildkunnighet.
På regional nivå har biblioteken en samlande roll inom MIK, och filmkunnighet ingår i vissa regioners arbete. Bildkonstens arrangörer är däremot en resurs som i dagsläget i mycket liten utsträckning medverkar i MIK-nätverket och i det regionala arbetet med MIK. När det kommer till barn och unga vilar ansvaret på bildlärare med få timmar och otillräckliga resurser.
Bildkonst Sveriges generalsekreterare Magdalena Malm, originalbild samt tre AI-manipulerade varianter.
Foto: Bildkonst Sverige
Sammantaget skriver forskarna att det i dag saknas ett systematiskt arbete för att höja kunskapen bland barn och unga och allmänheten. Kulturrådet borde därför få uppdrag och resurser för att arbeta med bildkunnighet, motsvarande uppdraget kring läsförståelse. Även Filminstitutets arbete med filmkunnighet bör tydliggöras och förstärkas liksom att kunskapen behöver höjas inom en rad professioner, enligt rapporten.
– Dels skulle lärare behöva fortbildningar – men även centrala samhällsfunktioner som journalister, politiker, kommunikatörer, anställda inom offentlig förvaltning och andra som jobbar med försvar och beredskap behöver det här, säger Magdalena Malm och tillägger att konsthögskolor med bildpedagogikutbildningar är de som är bäst lämpade att skapa de uppdragsutbildningar som behövs, ihop med experter inom psykologiskt försvar.
Det är därför vi inte bara behöver kunna förstå bild, utan också uttrycka oss i bild. För det skapar en slags agens, där vi kan medverka i samtalet.
I rapporten beskriver ni en situation där bildkunnighet ges små resurser och begränsad uppmärksamhet, samtidigt som bildflödet ökar. Vilka är de allvarligaste konsekvenserna som du ser?
– Jag tror att ett av de största hoten är att vi slutar tro på någonting. Vi har uttryck som ”jag har sett det med egna ögon” där vi förknippar det vi ser med det som är sant. Så kommer det inte vara länge till.
I dag, säger Magdalena Malm, är målet för autokratier och andra som arbetar med desinformation att slänga ut så många lögner att vi till slut ger upp och blir passiviserade, eftersom vi inte upplever att något går att lita på.
– Så det ena hotet är att vi slutar tro på det vi ser. Och det andra att vi blir uppgivna. Det är därför vi inte bara behöver kunna förstå bild, utan också uttrycka oss i bild. För det skapar en slags agens, där vi kan medverka i samtalet.
