Skolbiblioteksdebatten har under hösten mest handlat om bemanningen. Om varför skolbiblioteken måste ha bemanning av kompetent personal, varför ett rum fullt med böcker är inte tillräckligt och att det är skolbibliotekarien som gör skolbiblioteket. Jag håller med, bemanningen är viktig. Men i skuggan av bemanningsfrågan finns en annan, viktig fråga. Det handlar om skolorna i glesbygden och hur olika förutsättningarna för skolbiblioteken kan se ut i en och samma kommun.
Jag bor i en norrländsk kommun på glesbygden. Skolan jag arbetar vid har cirka 240 elever. Vi har inte ens ett skolbibliotek. Det har inte funnits på många år. Resultaten i läsning är dåligt och många barn läser inte böcker alls.
I samma byggnad som skolan finns dock ett folkbibliotek, men från att haft ett visst samarbete med skolan får nu lärarna ta med sig eleverna och själva söka upp litteratur att läsa. Om de går under bibliotekets öppettider kan de fråga en kunnig bibliotekarie om hjälp, men det är inte alltid tiderna stämmer in med barnens lektioner.
Vår rektor är djupt engagerad i att starta upp ett skolbibliotek och ett klassrum kommer snart bli det nya biblioteksrummet. Eftersom personalen vid skolan inte är van vid att ha ett skolbibliotek har några protesterat över om det verkligen är nödvändigt. Men min förhoppning är att mina kollegor kommer att se hur bra det är för skolans resultat och vilken resurs ett skolbibliotek kan vara.
”Hur kan det vara en sådan skillnad inom en och samma kommun?”
I vår kommun, Sundsvall, har politikerna funderat på att tillsätta fyra heltidsanställda skolbibliotekarier som ska ha sin bas i Sundsvall och som kommer att åka ut till olika skolbibliotek. När jag läser på kommunens hemsida om antalet skolor F-9 räknar jag ihop till 30 grundskolor, det finns två kommunala gymnasieskolor och cirka sex fristående gymnasieskolor. Det är lätt att räkna ut att med så många skolor kommer vår skola inte få så många procent av skolbibliotekariernas tid.
Min skola har inte haft ett skolbibliotek men det finns andra skolbibliotek i Sundsvalls kommun. En synlig skillnad inom samma kommun. Några av dessa skolbibliotek har heltidsanställda bibliotekarier. Hur kan det vara en sådan skillnad inom en och samma kommun?
Jag är bekymrad över likvärdigheten i den svenska skolan. Det är en demokratisk rättighet att alla barn ska lära sig läsa, förstå samhället och kunna vara källkritiska. Den 1 juli 2025 trädde lagen in om att varje skola i Sverige skulle ha ett bemannat skolbibliotek. Hur löser vi det om landsbygdens skolor inte ens har ett skolbibliotek? Hur kan kommunerna skapa en likvärdig skola utifrån vår demokratiska värdegrund när det ser så olika ut i vårt avlånga land? Läsfrämjande, bemanning och MIK i alla ära, men hur har dessa skillnader mellan landsbygd och städer bara kunnat öka? Har vi en skola som är likvärdig och främjar ett livslångt lärande?
Marie Hafstad Eriksson
Anställd vid Stöde skola och student vid Bibliotekshögskolan i Borås.
