När regeringen presenterade budgeten på måndagsmorgonen var kulturens andel av den totala budgeten återigen rekordlåg. I år ligger kulturbudgeten på 9,6 miljarder, vilket motsvarar en andel om 0,62 procent av rikets totala budget. Så låg har inte kulturens andel varit på 26 år, visar siffror som Magasin K tagit fram.
Kulturbudgeten är fortsatt den högsta i nominella tal, det vill säga utan hänsyn till prisförändringar och inflation, samt om inte återstartsstödet till kulturen i samband med pandemin räknas in. Totalt rör det sig om en ökning om 315 miljoner kronor mot förra året. Det kan jämföras med ökningen mellan 2024 och 2025, som låg på 232 miljoner kronor.
Men trots årets mer tilltagna ökning hade regeringen behövt skjuta till ytterligare 341 miljoner kronor till kulturen om andelen hade legat på 0,65 procent som förra året, och inte 0,62 procent som i år. Det eftersom rikets totala budget är så mycket större.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har tidigare berättat om satsningar som regeringen gör på kulturområdet i budgetpropositionen. Till exempel får Kungliga biblioteket och Riksarkivet extra tillskott för att arbeta med AI. Även stiftelsemuseerna Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum får extra pengar: 7 miljoner per år 2026-2028. Organisationen Sveriges Museer får 3 miljoner kronor för att utreda förutsättningarna för ett nationellt museikort.
Magasin K har också tidigare berättat om att folkbiblioteken får ett tillskott på ytterligare 40 miljoner kronor för läsfrämjande arbete riktat mot barn och unga.
”Att vi väljer att prioritera andra saker än tidigare regeringar har gjort inom kulturen, det är ingen förhandlingsförlust eller på något sätt en krigsförklaring.”
På måndagens pressträff gjorde Parisa Liljestrand klart att hon var medveten om kulturbudgetens lägre andel, men tillade att det som spelar roll är helheten – där till exempel de bemannade skolbiblioteken, inköp av fysiska böcker till skolan och medlen till att rusta upp det fysiska kulturarvet ligger under andra budgetavsnitt.
– Att vi väljer att prioritera andra saker än tidigare regeringar har gjort inom kulturen, det är ingen förhandlingsförlust eller på något sätt en krigsförklaring. Det handlar om att vi vill något annat.
Parisa Liljestrand tillade att hennes ingång som moderat kulturminister hela tiden har varit att bedriva en självständig, ideologisk, borgerlig kulturpolitik:
– Som visar respekt för skattebetalarna, men också för det hårda arbete som jag vet att många inom kultursektorn gör för att ge oss glädje, skönhet, eftertanke och också tillväxt.
Kulturbudgetens andel av regeringens totala budget fortsätter att minska. Vilken signal tänker du att det sänder till kultursektorn och de som arbetar i den?
– Jag tänker att signalen som det ska skicka är att vi tycker att kulturen är viktig. Det här är en större kulturbudget än tidigare. Vi lägger 300 miljoner kronor mer i den här budgeten på kultur än vad vi har gjort i tidigare budgetar, säger Parisa Liljestrand till Magasin K under den efterföljande frågestunden.
Du betonar att du driver en borgerlig kulturpolitik. Vad skulle du säga är den största skillnaden, som du har bidragit med, mot tidigare regeringar?
– Det ena är att jag ser att samhället är större än staten. Det vill säga: Kultursverige är större än det som är offentligt finansierad kultur i Sverige. Det har vi vågat ta ett grepp om. Bland annat genom att ta fram en strategi för de kulturella och kreativa branscherna och våga titta på breddad finansiering.
Den andra skillnaden, tillägger Parisa Liljestrand, är att hon vågat prioritera.
– Jag står fast vid mina fyra prioriteringar som jag har gjort under den här mandatperioden: barn, bildning, beredskap och breddad finansiering. Jag tror att de är genomgående viktiga och kommer att fortsätta vara viktiga under en lång tid för att Sverige ska kunna stå starkt.
”Kultursverige är större än det som är offentligt finansierad kultur i Sverige. Det har vi vågat ta ett grepp om.”
Anna Troberg, ordförande för DIK, är kritisk till budgetpropositionen och efterlyser bredare satsningar.
– Sverige befinner sig i en kulturkris. DIK:s medlemmar ute i kultursektorn går på knäna eftersom verksamheterna de arbetar i inte har resurser att utföra sitt uppdrag. Att då leverera en kulturbudget som utgör den lägsta andelen av statsbudgeten på 26 år är absurt, säger hon och fortsätter:
– Hela kultursektorn behöver ett rejält, brett och långsiktigt lyft – dels för att bygga den grundlagsstadgade kulturella välfärden, dels för att kunna göra det utan att slita ut de som jobbar ute i verksamheterna. Som det nu är får anställningsvillkor, lön och arbetsmiljö alldeles för ofta stå tillbaka. Det behövs ökade resurser för att komma till rätta med det.
Även oppositionen sågar kulturbudgeten. Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar (S) skriver i en kommentar till Magasin K att hon anser att med den här budgeten kommer kommuner behöva prioritera ned barn och ungas kultur.
– Jag hoppas att det här blir Parisa Liljestrands avskedsbudget. Kulturens andel av det totala budgetutrymmet har inte varit så här lågt på 26 år. Kulturministern är ointresserad av sitt politikområde och hon strider inte för dess viktiga offentliga finansiering.
– I en tid av krig i vårt närområde och kriser behövs kulturell sammanhållning, bildning och möten. Den här regeringen verkar inte ha förstått det över huvud taget, skriver Lawen Redar.
I kulturbudgeten för 2026 sticker Riksarkivet ut. Myndigheten får störst ökning av anslaget, från förra årets 510 till årets 619 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning om 22 procent. Regeringen skriver att Riksarkivet har ökade kostnader i samband med flytten till jättearkivet i Härnösand och att man dessutom får ett tillskott för att kunna hyra fler arkivytor.
Även anslaget till bild- och formområdet ökar relativt mycket, med 18 procent, från 46 till 54 miljoner kronor i år. Samma gäller bidraget till litteratur och kulturtidskrifter, som får se en ökning i anslag om 15 procent, från 204 till 234 miljoner kronor.
I kulturbudgeten är det bara posten forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet som får en procentuell minskning av anslaget: från förra årets 45 till årets 44 miljoner kronor, vilket motsvarar en neddragning med 2,2 procent.
Regeringens kulturbudget
Till kulturbudgeten räknas områdena Kulturområdesövergripande verksamhet, Teater, dans och musik, Litteraturen, läsandet och språket, Museer, arkitektur, bild och form, Konstnärernas villkor, Arkiv, Kulturmiljö, Museer och utställningar samt Film.
