– Ökningen är enorm. Vi ser två ordentliga toppar varje år i januari och juni när de stora kvalitetsauktionerna går av stapeln, säger Peg Magnusson, handläggare på Riksantikvarieämbetet (RAÄ) med ansvar för frågor kring utförsel av kulturföremål.
Kulturmiljölagen kapitel 5 slår fast att kulturföremål som har funnits i Sverige i minst 75 år och är av stor betydelse för kulturarvet inte får föras ut ur landet utan utförseltillstånd eller exportlicens om föremålen ska lämna EU.
Lagstiftningen kom till på 1920-talet när utvandringen till Amerika fick ett sista kort uppsving. Då fanns en oro att unika allmogeföremål skulle försvinna och vårt kulturarv utarmas. 2017 reviderades lagstiftningen för att anpassas till EU.
RAÄ samordnar tillståndsarbetet och ansvarar för arkeologiska föremål. Flest ansökningar, cirka hälften, hamnar hos Nationalmuseum. Det handlar om målningar, skulpturer och möbler som är tillverkade utomlands. KB ansvarar för böcker och kartor, Nordiska museet för svenska kulturhistoriska föremål och Riksarkivet för enskilda arkiv och brev.
Sammanlagt finns 40 föremålskategorier med olika gränser vad gäller både ålder och ekonomiskt värde. Den nedre värdegränsen ligger mellan 20 000–100 000 kronor i de flesta kategorier.
Under senare år har söktrycket ökat stadigt. Från 402 ansökningar 2021 till 920 under 2025. Och redan i september i år låg siffran på 769 och allt tyder på att det blir över tusen ansökningar under 2026.
En förklaring till boomen är den ökade handeln på auktioner online som underlättar för utländska köpare att slå till. En annan att de stora auktionsplattformarna blivit bättre på att informera sina köpare att det krävs tillstånd om de tänker föra ut föremålen ur Sverige.
Peg Magnusson tror också att samarbetet med Tullverket och utbildningen av tullkontrollanter har haft effekt.
– Det kan vara fullt lagligt att föra en bok ut ur landet, men det kan också behövas tillstånd. Då gäller det att kontrollanterna har rätt kunskap.
”En värdefull bok kan ju skickas i ett postpaket ut ur landet utan att vi någonsin får reda på det.”
Lagstiftningen är restriktiv och det är mycket ovanligt att en ansökan får avslag. I propositionen från 2016 slås det fast att kulturvärdet måste vara så stort att det motiverar en inskränkning i äganderätten och den fria rörligheten för varor.
– Vi har bara gjort ett avslag de senaste tio åren. Det handlade om gravreliefer från 1600-talet. Föremålen hade en dokumenterad koppling till Linköpings domkyrka, vilket gjorde att vi bedömde att de inte fick lämna landet, berättar Peg Magnusson.
Också Riksarkivet är sparsam med avslag, men 2026 har varit ett ovanligt år. Hittills har myndigheten fått in 62 ansökningar och nekat utförsel vid fyra tillfällen. Det gällde tre föremål som fanns med på den uppmärksammade auktionen kring Vegasamlingen i våras. Nyligen sade man också nej till att ett brev från 1587 där Johan III beslutar att kunglig jord i Linköping ska överlåtas till fogden Nils Joenson, som var befallningsman på Linköpings slott.
– Det är ett kungligt originalbrev på papper med bevarat sigill, vilket är mycket ovanligt. Därför beslutade jag att det är en del av det svenska kulturarvet som ska stanna i landet, säger Claes Gejrot, ansvarig för utförselfrågor på Riksarkivet, som berättar att brevet nu är inlöst och införlivat i den kronologiska pappersserien för originalhandlingar.
Köparen av Johan III brev från 1587 där kungen beslutar att kunglig jord vid Linköping ska överlåtas till slottsfogden fick avslag på sin ansökan. Brevet med sigill och allt finns nu i Riksarkivets kronologiska pappersserie för originalhandlingar.
Foto: Riksarkivet
Hur många värdefulla kulturföremål som försvinner ut ur landet utan att vare sig utförseltillstånd eller exportlicens är naturligtvis svårt att veta. Att det finns ett mörkertal, förmodligen ganska stort, tar Peg Magnusson för givet:
– En värdefull bok kan ju skickas i ett postpaket ut ur landet utan att vi någonsin får reda på det. Men just därför är det så viktigt att vi samarbetar med brottsbekämpande myndigheter för att öka medvetenheten, säger hon.
I dagsläget är tillståndsprocessen på EU-nivå ett mischmasch av stämplar, blanketter och digital hantering. Men 2031 ska ett nytt exportsystem träda i kraft. Peg Magnusson tror att det kommer göra det svårare att förfalska dokument och samtidigt underlätta hanteringen:
– I dag måste man åka till ett tullkontor om man vill ha en exportlicens. Med det nya helt digitala systemet blir kontrollerna effektivare, vilket kommer underlätta för alla parter, säger hon.
