På Dawit Isaak-biblioteket i Malmö står en nyutgåva av George Orwells 1984 – som inte går att läsa. Boken är inbunden på båda sidor.
– Vi pratar mycket om censur, men nu ville vi göra något som faktiskt går att ta på, säger Jasmina Dizdarevic Cordero, chef för biblioteket.
– När du håller i boken väcks känslor i kroppen. Du kan inte ignorera den. Det blir kännbart hur absurt det är att begränsa människors rätt att läsa.
Nyutgåvan av klassikern är en del av Banned Books Week, en internationell temavecka som uppmärksammar rätten till yttrandefrihet och fri tillgång till litteratur och som inleddes under måndagen runt om i landet.
I Sverige arrangeras veckan för tredje gången och intresset har växt sedan i fjol. Förra året deltog omkring 800 bibliotek, skolor och bokhandlare – i år är siffran över 1 000. Under hela vecka 41 ordnas högläsningar, samtal och utställningar med fokus på förbjuden litteratur runt om i landet.
Nyutgåvan av George Orwells 1984 som är inbunden på båda sidor.
Jasmina Dizdarevic Cordero, chef för Dawit Isaak-biblioteket som organiserar veckan i samarbete med Svenska Pen, menar att det är viktigare än någonsin.
Bara under det senaste året har Pen America dokumenterat nästan 7 000 fall där böcker plockats bort från skolor i USA – ofta titlar med hbtq-innehåll eller teman om rasism och identitet. I Ungern förbjuds böcker som ”avviker från traditionella familjevärderingar”.
– Litteraturen måste vara fri. Att begränsa den är att försöka kontrollera människors tankar, säger hon.
– Samtidigt ser vi att antalet förbjudna böcker blir allt fler, att pressfrihetsindex faller år efter år och att författare tystas när deras ord utmanar rådande diskurs. Böcker om diskriminering, sexualitet och normkritiska perspektiv försvinner.
Dawit Isaak-biblioteket, som Jasmina Dizdarevic Cordero leder, är ett nationellt bibliotek som samlar och bevarar verk som förbjudits eller hotats världen över. Och enligt bibliotekschefen syns liknande mönster, om än i mindre skala, även i Sverige.
Hon nämner exempel där principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur har utmanats, eller där programverksamhet lagts ned efter kritik.
Jasmina Dizdarevic Cordero understryker att Banned Books Week också är ett tillfälle att synliggöra arbetsvillkoren bakom yttrandefriheten. Som enskild bibliotekarie ska man inte behöva känna sig ensam inför hot, klagomål eller försök till politisk styrning.
Förra året startade Dawit Isaak-biblioteket tillsammans med Svensk biblioteksförening därför en digital brevlåda där bibliotekarier anonymt kan rapportera otillbörlig påverkan – alltså försök till censur eller politisk styrning. Sedan starten har drygt 40 anmälningar kommit in.
– Det är för tidigt att dra slutsatser, men rapporterna ökar stadigt. Vi ska analysera hur de hanteras och vilka åtgärder som följer, säger Dizdarevic Cordero.
Bibliotekschefen hoppas att temaveckan kommer att dra mer uppmärksamhet till frågan om yttrandefrihet.
– Vi hoppas att vi väcker debatt och gör så att fler hittar till de förbjudna böcker som redan finns i vårt bibliotek. Det är väldigt få platser på jorden där man kan komma in med ett perspektiv och lämna med ett annat. Det handlar inte bara om böcker, utan om allas vår kollektiva frihet.
