När och hur ska man beskriva någon som rasifierad? Vad innebär ickebinär? Och vad är skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionsvariation? Det är lätt att gå vilse i språket och omedvetet vara exkluderande. Därför har mångfaldsnätverket All of us tagit fram en inkluderande språkguide – en kortfattad ordlista med rekommenderade ord och begrepp inom etnicitet, hudfärg, könsidentitet och funktionssätt.
Den har lanserats tillsammans med Sveriges kommunikatörer och bakom arbetet står bland andra kommunikationskonsulten Roshanak Fatahian, som har arbetat med mångfald och inkludering i nästan tio år.
Hon beskriver hur behovet av en guide vuxit fram under många år. I föreläsningar, workshops och möten har hon gång på gång sett hur osäkerheten kring ord och begrepp sätter käppar i hjulen för viktiga samtal.
– Många, ofta de som vill väl, är tysta för att de inte vet vilka ord de ska använda. De är rädda att säga fel, och den osäkerheten tystar samtal som faktiskt behövs, säger Roshanak Fatahian.
Guiden är utformad som praktiskt stöd och bygger på tre principer: ta bort ord som är direkt diskriminerande, tydliggöra befintliga begrepp, och införa nya ord för att kunna prata mer nyanserat. För att landa rätt har teamet samlat in kunskap från experter inom flera områden: Kitimbwa Sabuni och Tobias Hübinette om etnicitet och hudfärg, RFSL om hbtqi+ och ett flertal organisationer om funktionsnedsättningar.
För kommunikatörer handlar ett inkluderande språk inte bara om att veta vilka ord som är inkluderande och i rätt sammanhang, utan att aktivt öva på ett inkluderande språkbruk, menar Roshanak Fatahian.
Ett av de enklaste sätten att börja är att skriva könsneutralt, genom att till exempel skriva partner istället för pojk- eller flickvän, riksdagsledamot istället för riksdagsman eller att inte per automatik använda begrepp som “man ska”, “han” eller “hon”.
– Det är en väldigt bra övning för att utmana sig själv som kommunikatör. Det har inte heller för hög tröskel, det handlar bara om att ändra muskelminnet lite.
Vissa ord är extra triggande, säger Roshanak Fatahian. Hon lyfter ordet invandrare som ett exempel på hur begrepp kan skapa skeva bilder.
– Alla utomeuropeiska entiteter och alla hudfärger klassificeras ofta som invandrare, särskilt i nyhetsrapportering. Den andra sidan av myntet är ju att folk blir diskriminerade på grund av hudfärg eller etnicitet, och det kan man ju bli utan att vara invandrare, säger hon.
Roshanak Fatahian hade förväntat sig att den inkluderande språkguiden skulle möta kritik, särskilt i en tid då förändringar i språkbruk inte sällan avfärdas som ”woke”.
– De här frågorna är ganska laddade just nu. Men vi har bara fått positiv respons, folk vill helt enkelt känna sig trygga i vilka ord och begrepp de ska använda.
Om reaktionerna ändå blir negativa menar Roshanak Fatahian att det är viktigt att inte fastna i konfrontation.
– Det handlar om att skapa förståelse för varandra och förklara att det kan vara enkelt, att det till exempel går att skriva ”hen” i stället för ”han”. Vill man ha respekt måste man också visa respekt. Sverige är ett av världens mest multikulturella länder, och är man inte med på det och anpassar sig, då blir det svårt att vara relevant.
