Att bibliotekarier tvingas hantera svåra situationer är en sedan länge välkänd del av vardagen på många svenska bibliotek. I en ny rapport har företaget Hantera Agera, som utbildar bibliotek i arbetsmiljöfrågor, granskat 369 tillbudsrapporter från bibliotek i fem kommuner: Skåne, Stockholm, Jämtland, Västra Götaland och Västerbotten. I materialet beskrivs allt från hot till sexuella anspelningar, upprepade trakasserier och besökare som urinerar på golv, kräks eller somnar i lokalen.
– Det här är svårhanterliga situationer som ofta hamnar utanför verksamhetens uppdrag, säger rapportförfattaren Johannes Jakobsson.
I flera fall upplever personalen att de lämnas ensamma att hantera situationen – ofta med besökare som är påverkade, utåtagerande eller psykiskt instabila.
I en av kommunerna rapporterades inga incidenter alls, något Johannes Jakobsson tolkar som ett tecken på underrapportering. De granskade tillbudsrapporterna visar nämligen att bibliotekspersonal inte sällan avstår från att anmäla, en tendens som Hantera Agera också har märkt ute i verksamheterna.
– Många gånger händer inget när man skriver en incidentrapport, eller så får den som skriver ingen återkoppling eller psykosocialt stöd. Det kan stärka känslan av ensamhet i att hantera de här situationerna, och då kanske man också slutar rapportera, säger Johannes Jakobsson.
– Det är som att skicka in personalen i ett svart hål.
Att incidenter följs upp direkt med berörd personal är viktigt, och något man ofta ser brister, berättar Johannes Jakobsson.
– Ibland har det kanske funnits insatser kopplat till en incident, men där man inte har hunnit eller tänkt på att återkoppla. Det är viktigt att inte missa det.
Johannes Jakobsson menar att det finns en arbetskultur där bibliotekspersonal ofta tar större ansvar än vad uppdraget egentligen kräver.
Tillbudsrapporterna beskriver inte bara vad som har hänt, utan också hur händelserna påverkar personalen. Många berättar om stress, oro och sömnsvårigheter. Andra beskriver en mer diffus känsla av att gå med en “klump i magen”. En del börjar undvika vissa delar av bibliotekslokalerna eller fortsätter jobba trots obehag. Obearbetade incidenter kan också påverka livet utanför jobbet.
– Man kanske slutar gå med hunden i naturreservatet för att man är rädd att träffa på någon särskild. Man anpassar helt enkelt sitt beteende för att kunna gå till jobbet, säger Johannes Jakobsson.
Han lyfter också en arbetskultur där bibliotekspersonal ofta tar större ansvar än vad uppdraget egentligen kräver.
– Det är en väldigt ansvarstagande grupp, så att det går ut över dem själva och deras arbetsmiljö.
I rapporten finns konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande. Genom att träna på vanliga situationer och ha färdiga formuleringar att använda minskar till exempel risken för missförstånd och konflikter.
Men huvudsakligen handlar det om att se till att ha gemensamma rutiner och att ledningen ger personalen ett starkt stöd.
– Bibliotekspersonalen måste veta vilka situationer de ska ge sig in i och när de ska trycka på larmknappen, så att de inte behöver stå där och gissa under stress. Det ska finnas tydliga gränser för var verksamhetens uppdrag börjar och slutar, säger Johannes Jakobsson.
