Ett paraply för olika metoder, där användaren sätts i centrum. Där man som bibliotekarie testar och utvärderar mycket och är öppen för idéer från användarna och hur de kan utveckla verksamheten. Så beskriver bibliotekarien Linnea Cedergren vad UX, kort för user experience eller på svenska användardesign, går ut på i relation till biblioteken.
– Man skulle kunna säga att det är både fysiska och digitala tjänster som UX handlar om. Det är ett ganska brett begrepp.
Hon är en av de 300 anställda vid Stockholms stadsbibliotek som 2021 fick gå en sju dagar lång utbildning på området. En insats med målet, som det beskrivs i projektplanen, att ge verksamheten ”en injektion av idéer och uppslag till små och stora förbättringar”.
– Utvärdering och verksamhetsutveckling har biblioteken alltid jobbat med. Och jag har själv alltid frågat besökarna om deras åsikter. Men nu har vi mer på fötterna, en mer vetenskaplig grund. Det känns jättekul, säger Linnea Cedergren.
Hon har pluggat både teater och journalistik, men när hon funderade på hur hon skulle kombinera sina intressen blev det biblioteksutbildningen som hon landade i.
– Bibliotek har alla de här bitarna. Det är ett serviceyrke, men jag jobbar också med marknadsföring och kommunikation. Med tillgänglighet, med samordning, kultur, information och skrivande och med barn och unga. Den här bredden, den trivs jag så himla mycket med.

Framåt hoppas Linnea Cedergren kunna utveckla UX-metoderna så de passar barn och unga bättre. ”Det är viktigt att de känner sig välkomna”.
Foto: Jonas Eng
I projektdirektivet för UX-satsningen beskrivs en risk att personalen i dagens bibliotekslandskap ”spekulerar eller gör sig till tolk för användarnas behov utan att vara grundade”. Samt att det här är något man hoppas komma ifrån genom ett systematiskt arbete med UX-metoder, där ”bibliotekets tjänster och utformning anpassas efter användarnas behov och beteende”.
– Vi har alltid satt användarna i centrum, de är ju dem vi gör verksamhet för. Jag har alltid tänkt utifrån vad användaren vill ha, inte vad jag vill ha. Men visst kan det ha funnits en risk tidigare, att vi inte visste exakt vad det var som behövdes, säger Linnea Cedergren.
Den stora skillnaden, som hon ser det om hon jämför före och efter UX-utbildningen, är att hon och hennes kollegor i dag har fler metoder att luta sig emot. Men också att de jobbar mer aktivt med att samla in åsikter. Och att det i sin tur gör att de får in mer feedback, direkt från bibliotekets besökare.
– Att ta vara på deras åsikter och tankar och göra så de blir mer delaktiga, det är UX ett väldigt bra verktyg för.




Gerillaintervjuer, observationer, användarledda visningar och graffittivägg – UX-metoderna som kan användas i en biblioteksverksamhet är många.
– Ta gerillaintervjun, där man skriver ner tre till fem öppna frågor. Det är en enkel metod som ger jättebra data. Eller graffittiväggen, där man skriver eller ritar anonymt. Där är tanken att man ska känna att man vågar yttra sin åsikt.
Under utbildningens gång fick Linnea Cedergren och de andra deltagarna ta fram en prototyp utifrån metoderna de lärt sig. Hon gick kursen på biblioteket i Kista, där besökare berättade att barnavdelningen kändes svår att hitta.
– Det ledde till att vi omvandlade delar av den till en drakzon. Bland annat använde vi oss av laminerade draktassar i golvet som ledde från rulltrappan in till barnavdelningen.
En tid senare fick alla i uppgift att testa verktygen på sitt eget hembibliotek. I Skärholmen fokuserade Linnea Cedergren på hyllan med tillgängliga medier för barn och unga, den så kallade äppelhyllan, som användarna tyckte stod för trångt och otillgängligt till.
– Så vi flyttade på den. Och det har ju hjälpt jättemycket. Utlånen har ökat och även andra besökare än de grupper med elever från anpassade skolor som jag tar emot har hittat till den.
Linneas Cedergrens 7 bästa UX-metoder
Gerillaintervju. Kortare intervju som är bra för att snabbt få in tankar och åsikter från användare. Förbered tre till fem öppna frågor, ta mycket anteckningar.
Användarledd visning. Bra och enkel metod för att förstå hur besökarna använder biblioteksrummet och vilka problem och möjligheter de ser.
Kortsortering. Besökare svarar på frågor på post it-lappar, tex vad som är bäst respektive sämst med biblioteket. En idé per lapp som sedan sorteras på en vägg – be gärna besökarna göra det.
Graffittivägg. Kallas även åsiktsvägg. En plats, tex en whiteboard, där besökare får lämna tankar och åsikter om biblioteket. Uppmuntra också till att måla och rita.
Avskedsbrev/kärleksbrev. Bjud in en grupp besökare att skriva brev till biblioteket – eller till en bok, en avdelning, etc. Runt fem till tio minuter för att skriva. Avskedsbrev får fram fler problem.
Crazy 8. Ett bra sätt för idégenerering i en arbetsgrupp som kan leda till prototyper ni kan presentera för användare. Vik ett papper åtta gånger och använd en minut till att rita en idé i varje ruta. Berätta laget runt.
Tematisering med post-it. Organisera olika typer av åsikter från besökarna med hjälp av post it-lappar i olika färger. Ett bra sätt när ni har data som behöver sorteras efter att ni använt er av olika UX-metoder.
Ett par månader senare fick Linnea Cedergren återigen användning för UX när Skärholmens bibliotek skulle renoveras. När det öppnade igen november 2023 hade den nya barnavdelningen skogstema, med flera nya krypin, saccosäckar, flygande böcker och en portal, allt enligt de unga besökarnas önskemål. Underlaget, som hon samlat in under en månad i början av året, hade arkitekterna tagit fasta på i gestaltningen.
– Att användarna ska känna att det är deras bibliotek, för mig är det allra viktigast. Att vi lyssnar på deras åsikter och utvecklar verksamheten tillsammans med dem, att de får lämna avtryck… det är jättefint.
Jag tänker att UX är en väldigt bra metod för oss att fånga upp de grupper som inte kommer till oss.
Vad ser du för behov framåt?
– Jag tänker att UX är en väldigt bra metod för oss att fånga upp de grupper som inte kommer till oss. Att undersöka vad det beror på och hur vi kan anpassa vår verksamhet, så att de känner att de vill komma till biblioteket.
Men om de nu inte kommer till er, hur kan ni använda UX då?
– Ja, vi får ge oss ut, besöka dem där de befinner sig. Ställa våra frågor och lyssna där.
Det börjar mörkna utanför fönstren i Skärholmens centrum, där biblioteket ligger en trappa upp i gallerian. På barnavdelningen prövar eftermiddagens första besökare, i ettårsåldern, svängfarten på en boksnurra medan mamman hälsar igenkännande på Linnea Cedergren. ”Hon brukar läsa på öppna förskolan”, förklarar mamman en stund senare. Och Linnea Cedergren kommer på att hon har en sak till att säga:
– Apropå vad jag ser för behov framåt så skulle våra UX-metoder behöva förändras lite, så att de passar barn och unga ännu bättre. För de kanske inte alltid kan skriva eller säga vad de tänker. Barn uttrycker sig på andra sätt!
Stockholms stadsbiblioteks UX-satsning
”Att den absoluta merparten av våra medarbetare är utbildade i att använda UX-metoder är en grundpelare i vår kompetens- och verksamhetsutveckling”, det säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman – som tog initiativet till satsningen – till Magasin K.
Arbetet med utformningen började 2019 då det gjordes en pilotutbildning med medarbetare och chefer på Stockholms stadsbibliotek. Cheferna fick även lära sig att arbetsleda i en miljö där man arbetar datadrivet och med snabba prototyper.
Kulturrådet bidrog sedan med 2,2 miljoner kronor, via Stärkta bibliotek, och Europeiska socialfonden med 300 000 kronor, för att det skulle bli möjligt att utbilda samtliga medarbetare.
Den fem dagar långa utbildningen genomfördes hösten 2021 och hade fokus på UX-metoder, idégenerering och att bygga snabba protototyper. Den följdes upp lokalt med två fortbildningsdagar på respektive enhet.
Stockholms stadsbibliotek har sedan dess årligen erbjudit motsvarande utbildning för nyanställd personal. Utbildningen finns också tillgänglig som en öppen lärresurs online.