För vissa är dagens biblioteksmiljöer svåra att vistas i. Den kognitiva tillgängligheten för besökare med osynliga funktionsnedsättningar hamnar ofta i skymundan, menar Julia Neteniel, bibliotekssamordnare i Jönköping. I början av augusti startade hon ett unikt projekt för att göra kommunens folkbibliotek mer NPF-anpassade.
– Det är viktigt att alla biblioteksbesökare kan förstå och bli förstådda, orientera sig i lokalen och uppleva social inkludering. Och då måste vi också arbeta metodiskt mot det målet. Enligt bibliotekslagen är barn med funktionsnedsättning en prioriterad grupp och det finns ett behov av tillgänglighetsarbete, säger hon.
Det är generellt sett högre ljudvolym på biblioteken nu än tidigare, vilket bland annat har att göra med att allt fler använder folkbiblioteken som sociala mötesplatser, enligt Julia Neteniel. Detta i kombination med en plottrig visuell miljö, rörig information och otydlig skyltning kan ställa till bekymmer för besökare med autism. Det är en NPF-diagnos som innebär att hjärnan bearbetar information på ett annat sätt, vilket kan öka risken för intryckskänslighet och även påverka interaktionen med andra människor.
– Jag har själv autism och vet hur svårt det kan vara att sålla intryck, snabbt processa mycket information och klara av kommunikation och samspel på ett förväntat sätt. Vi behöver ha olika funktionssätt i åtanke när vi utformar bibliotek och planerar biblioteksaktiviteter, så att alla grupper kan uppleva lika tillgång.
”Jag har själv autism och vet hur svårt det kan vara att sålla intryck och klara av kommunikation och samspel på ett förväntat sätt.”
I projektet kommer Julia Neteniel och hennes kollegor att skapa bildstöd, kommunikationskort och förberedelsehäften som ska vara till hjälp före och under besöket. Förberedelsehäftet innehåller exempelvis bilder på och kortare beskrivningar av bibliotekslokalerna. De ska även se till att samtliga folkbiblioteken i kommunen får ett kit med olika kognitiva stöd, som tidshjälpmedel, taktila hjälpmedel och hörselkåpor.
– Många med npf behöver, nästan oavsett vad det gäller, rätt bemötande, förutsägbarhet och tillgång till miljöer som inte är sensoriskt överbelastande. Tanken med materialet är just att skapa mer förutsägbarhet och delaktighet.
Hon har även tagit fram ett utbildningsdokument om kognitiv tillgänglighet och en handbok om NPF-vänliga bibliotek som all personal har tillgång till och som ska vara ett underlag i interna diskussioner. En annan del av projektet är att kartlägga lokalernas skyltar, information och miljö. Julia Neteniel vill även anordna riktade aktiviteter som läs- och skrivarcirklar, bokklubbar, sagoläsning och annat som målgruppen önskar.
– Min förhoppning är att sådana här aktiviteter ska kunna bidra till en känsla av gemenskap och samhörighet, säger hon och fortsätter:
– Jag hoppas också på sikt på ett större kunskapsutbyte mellan biblioteken, kultursektorn och funktionsrättsrörelsen. Vi har alla mycket att lära av varandra.
”Jag hoppas också på sikt på ett större kunskapsutbyte mellan biblioteken, kultursektorn och funktionsrättsrörelsen.”
Julia Neteniel har en masterexamen i idé- och lärdomshistoria och har arbetat med verksamhetsutveckling och tillgänglighet inom museisektorn innan hon blev bibliotekssamordnare i Jönköpings kommun.
– Jag har alltid varit intresserad av kunskap och sökt mycket information, så jag har tillbringat mycket tid på olika bibliotek. Många autister har specialintressen så jag tror att i alla fall en del av oss trivs bra bland böcker. Böcker är också något som kan läsas om och bearbetas i egen takt, vilket jag tycker om.
På sikt vill Julia Neteniel se en nationell konferens på temat NPF-vänliga bibliotek, och hon hoppas att hennes och kollegornas tillgänglighetsarbete är en del av en större samhällsförändring mot ökad förståelse för människors olikheter.
– Vi som samhälle behöver gemensamt skapa miljöer och sammanhang som fler kan fungera i, och vara mer tillåtande mot olika funktionssätt och mot människor som processar information och samspelar på ett lite annorlunda sätt, säger hon.
Julia Neteniels tips för mer NPF-vänliga bibliotek:
- Ta hjälp av funktionsrättsföreningar och fråga om deras åsikter kring förbättringar.
- Skapa förberedelsehäften och bildstöd för att underlätta inför och under besöket.
- Se över skyltning och information i lokalerna. Finns en lugn avdelning eller hörna?
- Lär av andra bibliotek och kulturinstitutioner som arbetar med frågan.
- Ta fram en handlingsplan för hur ni ska förbättra den kognitiva tillgängligheten.
- Anordna internutbildningar om kognitiv tillgänglighet och ha regelbundna diskussioner om den kognitiva tillgängligheten på biblioteket.
- Skapa specifika aktiviteter för besökare med npf, exempelvis bokklubbar.
