”Att näringslivet stöttar kulturen är positivt”

”Stiftelsen Tekniska museet ska samarbeta nationellt och internationellt med andra aktörer för att utveckla verksamheten” står det i riktlinjerna för statens bidrag till museet.

Täta band både till kunskapsinstitutioner som KTH, men även till industrin och näringslivet, har alltid varit viktigt för ett museum som Tekniska. De har vuxit upp tillsammans, sida vid sida. Samarbetet med Kungliga musikhögskolan och Karolinska Institutet är exempel på nyare samarbeten.

Partnerskapet med Saab annonseras just som Myndigheten för Kulturanalys publicerat en ny rapport där de kartlagt den privata kulturfinansieringen i Sverige. I den pekar myndigheten ut både risker och möjligheter med privata pengar som går in i kultursektorn. Kulturaktörer kan riskera att anpassa sin verksamhet efter finansiärers önskemål, och lämnas sårbara, enligt rapporten.

– Vi har en modell i Sverige för kulturens finansiering. Att byta modell vore väldigt dumt, jag tror på den finansieringsmodellen vi har. Det är möjligt att det går att öka den privata sidans engagemang i kulturen, och jag tror det också vore bra. Wisdome, som vi sitter i nu, kom till för att vi ville skapa något nytt. Och det hade inte gått med statliga medel. De pengarna finns inte, säger Peter Skogh.

”Wisdome, som vi sitter i nu, kom till för att vi ville skapa något nytt. Och det hade inte gått med statliga medel. De pengarna finns inte.”

Museet har också partnerskap i form av kunskapsutbyten, som inte är finansiella överenskommelser, med över tio universitet och högskolor. Till det kommer en tydlig finansiell uppdelning för vad som är bidrag, sponsring, partnerskap, anslag, entréavgift – och vilken pott som går till utställningar eller driften av själva museet, och vad som inte gör det. Olika konton, olika syften.

– Ett sponsringssamabete är en affärsmässig uppgörelse där man ska ha rättigheter som motsvarar det belopp man betalar. Det handlar om associationsrätter och exponering, men det kan man inte få i utställningarna. Det får man i mellanrummen eller i vår kommunikation. Vad vi som museum får är medel att disponera fritt.

När Sally Yerkovich, professor i museiantropologi som leder arbetet med att uppdatera Icom:s etiska regler, nyligen intervjuades av Magasin K, menade hon att en viktig del är att betona museets självständighet och integritet jämte sponsorer. Något som Peter Skogh ser som en absolut självklarhet.

– Vi har också policys kring sponsring. Det som ska ställas ut och vad som blir innehållet, det väljer vi alltid själva. Det kan ingen annan köpa sig till. Det har vi avtal för.

”Det som ska ställas ut och vad som blir innehållet, det väljer vi alltid själva. Det kan ingen annan köpa sig till.”

Bidrag och sponsorinkomster går alltså till särskilda satsningar – som Wisdome eller utställningar. Förutom Saab, har Ericsson varit partner till museet sedan 2019.

– Våra partners vill stötta den verksamhet vi redan bedriver. Det värde vi pratat om i dag: att väcka intresset för STEM-ämnen och teknikens betydelse för samhällsutvecklingen. Att vi är en fri plats. Om de ser det som viktigt så öppnar det upp för ett samarbete, säger Peter Skogh och tillägger att eftersom man blandar ihop varandras varumärken är det viktigt att förstå varandra och vad man ska samarbeta kring. Han menar också att Tekniska museet är beroende av kunskapen som teknikföretagen besitter för att kunna diskutera samhällets framtidsfrågor.

– Det finns inte i våra avtal att vi inte skulle få yttra oss om våra partners. Vill vi kritisera Saab så gör vi det. De stödjer värdet av publika platser där vi diskuterar teknik. Teknik har alltid fördelar och nackdelar. Och vi kommer att prata om risker och de negativa sidorna med vapenindustrin. Partnerskapet ger oss en möjlighet att göra det på ett insiktsfullt sätt.