Strax intill Gärdet ligger Musik- och teaterbiblioteket, ett bibliotek och arkiv som är ett av Europas största inom musikområdet. I en av läsesalarna tar dansarkivarie Kajsa Sandström på sig ett par vita handskar och bläddrar varsamt bland hundratals negativ från scenkonstfotografen Lesley Leslie-Spinks ikoniska bilder av Ana Laguna vid Cullbergbaletten.
– Man får vara försiktig med sånt här material, påtalar hon och håller upp dem mot ljuset.
Spinks fotografier är bara ett axplock av allt material som finns samlat här. Musik- och teaterbibliotekets historia sträcker sig tillbaka till 1771 då Kungliga musikaliska akademien grundades av Gustav III.
Ursprungligen var biblioteket avsett för akademiens studenter men blev senare en del av Statens musikverk, när flera samlingar, inklusive Drottningholms teatermuseums arkiv, införlivades. Idag har biblioteket cirka 32 000 lån årligen, varav 6 000 är fjärrlån. Låntagarna är studenter och forskare, institutioner, orkestrar, kyrkor, andra bibliotek, medier, museer, professionella utövare och allmänhet.
– Vi är ett bibliotek och ett arkiv för hela Sverige, och vi jobbar ständigt med att på olika sätt bli mer känt och använt bland alla våra målgrupper, förklarar Kerstin Carpvik, chef och överbibliotekarie.
Dansarkivarie Kajsa Sandström, orkesterbibliotekarie Sara Ekman och bibliotekschef Kerstin Carpvik. Alla tre har en bakgrund inom musik och dans.
Foto: Johanna Aggestam
De flesta anställda är bibliotekarier, några är arkivarier. Majoriteten har en bakgrund inom musik, teater eller dans, vilket är viktigt för att förstå och hantera materialet, förklarar Kerstin Carpvik som själv har en bakgrund som musiker.
– Det är också viktigt i mötet med dem som ska donera sina arkiv, de behöver känna ett förtroende för att vi kan både fältet, historien och utövandet, tillägger orkesterbibliotekarie Sara Ekman som har arbetat som sånglärare och sångare.
Även om många tar kontakt med biblioteket för att donera såväl stora som mindre arkiv, behöver biblioteket själva göra ett proaktivt insamlingsarbete för att få in arkiv, påpekar Kerstin Carpvik. Musik- och teaterbiblioteket finns därför med på scenkonstbiennaler och vid seminarier.
– Det handlar om att få upp medvetenheten om vikten av att inte bara göra sig av med material, säger hon.
Utifrån ett danshistoriskt perspektiv tycker Kajsa Sandström, som hanterar dansarkiven och fotosamlingar för teater och dans och har en bakgrund som dansare och koreograf, att representation i samlingen är en viktig aspekt.
– Inom den moderna dansen finns det till exempel inga institutioner som samlar in material, därför känns det viktigt att fånga upp det nu, innan det är för sent. Som material från det fria fältet från 70-talet och framåt, säger hon.
Musik- och teaterbiblioteket har ett eget bokbinderi för noter. Även om det är tydligt att Musik- och teaterbiblioteket är just ett bibliotek, med expedition, läsrum och hyllor fyllda med litteratur och noter, finns det mesta materialet i stora magasin i anslutning till den publika delen.
Foto: Johanna Aggestam
Andra områden som biblioteket strävar efter att utöka är nutida konstmusik och svenska kvinnliga kompositörer, som båda är underrepresenterade i samlingen. För att få plats behöver man ibland gallra material, även om biblioteket försöker ta emot det mesta som kommer in.
– Att gallra går emot bibliotekarierna och arkivariernas profession, men för att ge plats för till exempel ett dansarkiv kan vi ju inte bara fortsätta utöka, konstaterar Kerstin Carpvik.
Det som gallras är bland annat skrymmande tidskrifter, som oftast kan tillhandahållas digitalt.
Digitalisering är en stor del av bibliotekets arbete idag. De omvandlar kontinuerligt fysiska objekt till digitala format när det är möjligt, såväl äldre material som sådant som är upphovsrättsligt fritt.
Ett färskt exempel är digitaliseringen av Kungliga musikaliska akademiens protokoll från 1771 och framåt. 14 hyllmeter med 30 000 sidor protokoll från 5000 möten har digitaliserats. I protokollen kan man läsa vad som togs upp, om ledamöterna, hur man resonerade och vilka beslut som togs. Man får också en inblick i sådant som utvecklingen av den musikaliska utbildningen, omstridda frågor och estetiska värderingar.
Inför digitaliseringen fick en konservator anlitas för att öppna de stora, ihopsydda banden, och nu finns materialet tillgängligt och sökbart i en öppen kulturarvsdatabas.
– Man kan följa Sveriges första kulturpolitik där, det är ett verkligt unikt forskningsmaterial, konstaterar Kerstin Carpvik.
Kajsa Sandström granskar negativ från scenkonstfotografen Lesley Leslie-Spinks ikoniska bilder av Anna Laguna. Musik- och teaterbiblioteket har fått in hela Spinks fotosamling, som bland annat innehåller dokumentationen av Mats Eks och Cullbergbalettens produktion.
Foto: Johanna Aggestam
Musik- och teaterbiblioteket är fortfarande väldigt mycket ett bibliotek, men Kerstin Carpvik understryker att uppdraget ser annorlunda ut i den digitala tidsåldern.
– För 15 år sedan, när det var provsjungning på operan och alla skulle ha samma aria, då var det kö på våra 10 eller 15 exemplar och alla hängde vid kopieringsapparaten. Numera måste vi tänka på vad det är vi ska tillhandahålla som inte finns, samtidigt som vi ska bevara. Det är ett helt klart ett skifte.
Framöver ska alla på myndigheten Statens musikverk få en basutbildning kring digitalisering och några kommer att få spetsutbildning i hur man kan arbeta med AI och hur AI påverkar arbetet. Snåriga regelverk, AI kopplat till upphovsrätt och AI-genererad musik är en högaktuell diskussion i branschen, berättar Kerstin Carpvik.
– Vi vandrar in i en annan verklighet nu. Hur skapas musik framöver, och hur bevarar vi den?
Tillhör Statens musikverk
Biblioteket är ett av Europas största forskningsbibliotek inom musikområdet med rika samlingar av äldre tryck och handskrifter. Det tillhör myndigheten Statens musikverk, som ska se till att kulturarvet inom musik, teater och dans bevaras åt eftervärlden och att det tillgängliggörs för alla. I myndigheten ingår också Svenskt visarkiv, Caprice Music, Scenkonstmuseet och Elektronmusikstudion.