Magasin K har tidigare berättat att Malmö stadsbibliotek höjde säkerheten inför Drag queen story hour efter att biblioteket i Olofström mött hot och hat i samband med samma sagostund. I Malmö fanns ingen hotbild inför eller under sagostunderna, men därefter förändrades läget.
Under veckan som gått har stadsbiblioteket fått hantera kommentarer och meddelanden i sociala medier samt synpunkter som inkommit via mejl, varav ett flertal innehållit hat. Personal har också mottagit hot.
– Det är otroligt tråkigt. Men det är ett faktum att sådana här saker numera händer ibland, säger Malmös stadsbibliotekarie Torbjörn Nilsson.
Han säger att stök och bråk är något som alltid funnits på biblioteken, men betonar att det när han kom in i biblioteksvärlden på 1990-talet framför allt handlade om enskilda personer som störde, samt möjligtvis stökiga gäng med skolungdomar. Och han tillägger att det var så det såg ut, fram tills att de sociala medierna kom.
– Med sociala medier kom grupper som agerade kollektivt och organiserat, det är en ny situation.
Den tydliga vändpunkten i Malmö, säger Torbjörn Nilsson, var när biblioteken hbtq-certifierades 2015.
– Sedan dess har vi kontinuerligt fått mycket hat. Det kan vara kampanjer på sociala medier där våra kommunikatörer får sitta en hel dag och svara på mejl. Att det kommer sådana skurar med hat, så var det inte förr.
Malmös stadsbibliotekarie Torbjörn Nilsson konstaterar att dagens bibliotekarier möter en arbetsmiljö med en annan typ av hot och hat än när han kom in i biblioteksvärlden på 1990-talet. Foto: Biblioteken i Malmö
Situationen som uppstått efter sagostunden har lett till att Malmö stadsbibliotek, förutom att hantera och svara på kommentarer, meddelanden och mejl, nu aktiverat de säkerhetsåtgärder och krislägesplaner som finns i Malmö stad samt polisanmält hoten som kommit in.
– Vi kan inte gå in exakt på hur vi jobbar med säkerheten eftersom det finns en hotbild, men vi har rutiner och säkerhetsnätverk i förvaltningen och kommunen, rapporterar uppåt och skriver arbetsmiljörapporter. Och det polisanmäls givetvis, säger Torbjörn Nilsson.
Hur tänker ni framåt, förändrar ni några rutiner?
– Vi funderar naturligtvis på hur vi kan förbereda oss, om man kan se framåt vad som möjligtvis kan inträffa. Vi har en hel palett av arrangemang och händelser på biblioteken som man bör fundera på vart och ett.
Vilken kontakt har ni med fackliga företrädare och skyddsombud om det här?
– Vi har en kontinuerlig dialog via samverkansmöten. Fack och skyddsombud är oftast bryggan mellan medarbetare och chefer, så det är jätteviktigt att ha en bra relation.
Sedan är det viktigt att man kontinuerligt och metodiskt förbereder sina medarbetare för våld- och hotsituationer.
Hur tar ni som arbetsgivare hand om personalgruppen?
– Det är viktigt att de närmsta cheferna är i kontakt med de som är berörda, men också att man är bra på att informera och kommunicera. Sedan är det viktigt att man kontinuerligt och metodiskt förbereder sina medarbetare för våld- och hotsituationer.
Att ni behöver förbereda era medarbetare för hot och våld, vad tänker du om det?
– Det är tråkigt att vi behöver göra det, men det är också bra att vi gör det. Biblioteket är en plats för alla människor, alla röster, alla tankar som finns, alla böcker och alla uttryck. Och därför så fortsätter vi att förbereda oss så att vi kan göra det vi ska göra.
– Generellt så tror jag att branschen – biblioteken och kulturinstitutionerna – varit lite naiva i förhållande till de risker som troligtvis finns. Samhället förändras ganska snabbt, det händer mycket på skolor och i köpcentrum och jag tror att det är viktigt att man förbereder sig på att det mesta kan hända, också på biblioteken.
