Fredsarkivet är ett helt digitalt arkiv med en publik och sökbar databas med digitaliserade handlingar från svenska myndigheter och icke-statliga organisationer. Här finns också personarkiv från omtalade svenskar som Raoul Wallenberg och Dag Hammarskjöld samt material från privatpersoner som har deltagit i internationella fredsbevarande insatser från mitten av 1800-talet och framåt.
Sammanlagt finns cirka tre miljoner handlingar som kräver 28 terabyte lagringsutrymme. Det handlar om krigsdagböcker, situationsrapporter, protokoll, korrespondens, men också om personliga fotografier, filmer, dagböcker och brev som berättar många gånger okända historier om svenska fredsinsatser.
– I arkivet finns en stor del av Sveriges operativa militära historia under de senaste 200 åren. Här finns händelser och skeenden som har präglat vår säkerhetshistoria sedan dess, säger intendenten Johan Landgren, som tillsammans med kollegerna Peter Zander och Bosse Bjerkerot utgör Fredsarkivets arbetsstyrka.
Tidigare var arkivet en del av Folke Bernadotteakademin (FBA). 2025 tog Statens försvarshistoriska museer (SFHM) över verksamheten och i och med sammanslagningen med Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) i januari 2026 hamnade Fredsarkivet på den nya myndigheten Statens museer för maritim, transport och försvarshistoria (SMMTF).
De senaste årens omorganisationer och flytt har gjort att verksamheten har gått på sparlåga. Att databasen dessutom har brister vad gäller både driftsäkerhet och användarvänlighet har försatt arkivet i törnrosasömn.
Nu håller verksamheten på att vakna till liv igen. Tre intendenter är på plats i Armémuseums lokaler på Östermalm i Stockholm och det saknas varken arbetsuppgifter att sätta tänderna i eller visioner att förverkliga.
Högst upp på att göra-listan står veteranerna från Sveriges fredsbevarande styrka i inbördeskrigets Kongo 1960–1964. Efter självständigheten från Belgien blossade blodiga strider upp och 6000 svenska FN-soldater sattes in. Kongokrisen, det senaste tillfälle då soldater från Sverige var inblandade i strid, ledde till att 19 svenskar omkom.
– Det handlar om den mest uppmärksammade svenska missionen under 1900-talet. Nu börjar Kongoveteranerna komma upp i åren och det här är sista chansen att intervjua dem medan de ännu minns och kan berätta, säger Peter Zander.
Djupintervjuer ska göras och dagböcker, brev och fotografier samlas in och digitaliseras. En viktig samarbetspartner är föreningen Kongoveteranerna, men också Sveriges Veteranförbund och Försvarsmaktens Veterancentrum.
– Vi är ute efter mikroperspektivet, sådant som berättar hur det faktiskt var att befinna sig i Kongo omgiven av stridande grupper? Makroperspektivet är officiella dokument från myndigheter som man kan hitta på Riksarkivet, förklarar Bosse Bjerkerot.
De tre intendenterna har lärt sig att det måste passera en viss tid innan veteraner är beredda att dela med sig av sina erfarenheter. Ligger insatsen för nära är det för personligt och smärtsamt, men när det har gått 30 år förändras attityden.
– Då ser man sig själv lite som en annan person och betraktar det som hände mer utifrån. Därför är det snart dags att börja samla in material från de svenska FN-bataljonerna i Bosnien på 1990-talet, säger Johan Landgren.
Fotoalbum från ett dödsbo efter en person som ingick i den svenska Kongomissionen i början av 1960-talet.
Foto: Jonas Eng
Den äldsta insatsen i arkivet skedde i hertigdömena Schleswig och Holstein i slutet på 1840-talet. Tyska separatister hade gjort uppror mot det danska styret och uppdraget för de 2600 svenska soldaterna var att skydda civilbefolkningen under fredsförhandlingarna.
I arkivet finns brev och dagböcker från soldaterna, mest känd är förmodligen almanackan med anteckningar dag för dag på vers av kaptenen Otto Johan Ringheim.
– Det är fascinerande att se att så många av de saker som soldater i fält berättade om då är samma saker som utsända skriver hem om i dag. Det handlar om längtan till familjen, släkten och vänner, ofta om jordnära saker som mat och julklappar, säger Johan Landgren.
– Trots brutala upplevelser försöker man hålla en civiliserad och kulturell ton. Jag tror att det är ett sätt att ge tillvaron en viss värdighet, fyller Peter Zander i.
Pulsådern i Fredsarkivets verksamhet är den sökbara databasen som finns på fredsarkivet.se. Det är där och på sajterna utlandsveteran.se och fredshistoria.se som besökarna kan ta del av det digra materialet. Men efter många år med tekniska begränsningar och dålig användarvänlighet pågår nu upphandling av ett nytt system.
– Vi ägnar oss visserligen också åt utåtriktad verksamhet och är med på mässor och konferenser, men databasen är vår viktigaste kanal. Det blir ett lyft när den är i gång, förhoppningsvis leder det till fler besökare och att veteranernas berättelser når ut bredare, säger Peter Zander.
