I mars larmade många VA-organisationer i Skåne om vattenbrist och uppmanade invånarna att spara på dricksvattnet.
VA Syd, som ansvarar för vatten och avlopp i bland annat Malmö och Lund, gick ut i media med råd om att duscha kortare och inte låta vattnet rinna vid tandborstning.
I maj uppstod det sedan plötsligt en stor läcka på ett avloppsledning som blev rikskänd som ”bajsläckan i Malmö”.
Och en tidig augustimorgon var det dags för en ny omfattande läcka i Malmö, den här gången på en dricksvattenledning.
– Det har hänt mycket och det är utmanande att kommunicera med allmänheten när det är bråttom. Vi måste ha en bred smattermatta av kanaler för att nå ut, säger Maria Nordblad Stålgard, kommunikationschef på VA Syd.
Vid krislägen följer kommunikationsavdelningen en checklista. Den primära kanalen är den egna hemsidan, men eftersom den har få besökare arbetar VA Syd också med massutskick av sms.
– Men det är svårt att fånga in alla via sms. Tjänsten bygger på att den hittar alla mobilnummer som är skrivna på ett geografiskt område som vi ringar in. Men en del har kanske mobiler som är skrivna på ett företag med en adress någon annanstans. Vi hittar inte heller mobiler med kontantkort.
Och när många sms ska skickas ut blir det kö i systemet. Vid vattenläckan i augusti gick runt 80 000 sms iväg vid sex på morgonen. Det tog ett par timmar innan alla kommit fram.
Som komplement har VA Syd tagit fram en app där de kan skjuta ut information snabbare till sina kunder. Appen lanserades tidigare i år och nedladdningarna har ökat från 4000 i våras till 150 00 i augusti.
En stående punkt på checklistan är att ringa media.
– Radio Malmöhus är en viktig kanal för oss och det är även Sydsvenskan och Skånskan, beroende på vilken kommun vi vill nå ut i. Parallellt med det samarbetar vi med våra medlemskommuner. De har en större spridningsgrad i sina sociala medier och hemsidor än vi har.
”Vi insåg tidigt att kommunikationen om vattenbristen måste vara långsiktig och uthållig.”
Att kommunicera en läcka till allmänheten är som att springa ett hundrameterslopp, medan risken för vattenbrist mer liknar ett maraton, menar Maria Nordblad Stålgard.
– Vi insåg tidigt att kommunikationen om vattenbristen måste vara långsiktig och uthållig. Det handlar om att bidra till en beteendeförändring. Vi behövde vara kreativa, samverka med många och jobba med att återkoppla statistik om vattenförbrukningen till allmänheten.
VA Syd vädjan om att spara vatten verkar i alla fall ha hörsammats av skåningarna.
– I maj var det svårt att sänka förbrukningen, men i juni sänktes den lite och i juli var det en bra sänkning. Nu väntar vi på resultatet för augusti.
Maria Nordblad Stålgard välkomnar att vatten och avlopp blivit en fråga på mångas läppar.
– Nu hoppas jag att vattenfrågan kommer upp på den politiska agendan också, säger hon.
En sak som överraskat henne i efterhand är att många inte vet hur VA-systemet fungerar.
–Vi måste bli mycket bättre på att förklara skillnaden på avlopps- och dricksvatten, att de går i olika ledningar. Vid avloppsläckan i maj var det flera som ringde oss och frågade: ”Hur ska jag nu göra med dricksvattnet? ”Kan jag dricka det?”. Folk trodde att dricksvattnet hade blivit förstört. För oss är det en läcka oavsett ledning, men vi måste tänka till i vår kommunikation för att undvika missförstånd.
