1 800 bibliotekarier, främst på folkbiblioteken, har svarat på en enkätundersökning från DIK. I resultatet, som presenteras i en färsk rapport, framträder en sektor med minskade resurser, som får ta ett stort samhällsansvar och där den sociala oron ökar.
Social oro, det vill säga grupper eller personer som visar respektlöshet mot bibliotekets regler och andra besökare, bråk eller personer som är onyktra eller aggressiva, har ökat på folkbiblioteken, precis som DIK:s tidigare rapporter också visar. Enligt rapporten har 95 procent av bibliotekarierna upplevt social oro de senaste två åren. Nästan var tredje svarar att det förekommer dagligen eller flera gånger i veckan. Även andelen som upplevt skadegörelse har ökat och ligger nu på 82 procent.
– Det är helt oacceptabelt, så kan vi inte ha det. Inte för de som jobbar på biblioteken och inte för de som besöker biblioteken. Man måste kunna känna sig trygg, säger Anna Troberg, förbundsordförande på DIK.
Hon menar att grundproblematiken är minskade resurser till biblioteken, men också att mer resurser måste skjutas till andra delar av samhället som socialtjänst, verksamheter för barn och unga och missbruksvård.
– Som det är nu så får folkbiblioteken agera slasktratt till hela samhället, och man förväntas fånga upp alla bollar som resten av samhället tappar.
I rapporten vittnar respondenterna om olika former av skadegörelse, klotter och nedskräpning, och en hel del skriver om misstänkt eller bekräftad droghandel. En skillnad mot DIK:s tidigare undersökningar är att flera skriver om misstänkt gängrekrytering på biblioteken.
– Det är en oroväckande utveckling och sorgligt att det sker på biblioteken. Men är det oroligt i samhället så flyttar den oron också in på biblioteken, när biblioteket är det enda stället som är öppet.
”Är det oroligt i samhället så flyttar den oron också in på biblioteken, när biblioteket är det enda stället som är öppet.”
Bara 14 procent av de svarande tycker att de har resurser för att kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Bristen på resurser syns för alla bibliotekstyper men är tydligast på folkbiblioteken där bara 9 procent anser att ekonomin och bemanningen är fullt ut tillräcklig. Anna Troberg tycker siffran är skrämmande.
– När man då tänker: vad är uppdraget? Jo, det är att följa bibliotekslagen och det är det endast 14 procent som anser att de kan göra, säger Anna Troberg och fortsätter:
– Det är ökade resurser som det kokar ner till. Biblioteken har varit underfinansierade under lång tid och det har blivit ännu värre. Någonstans så går det en gräns och den gränsen är enligt mig passerad för länge sedan.
En konsekvens av underbemanningen som Anna Troberg lyfter är att mer kontroversiella böcker och evenemang väljs bort, då resurser inte finns för att hantera eventuella konflikter.
– Det är många som uppger att biblioteket viker sig för påtryckningar. När man väljer vad man ska göra, vilka samtal som ska arrangeras, så väljs det bort ämnen som det kan bli liv kring. Ofta hbtq-frågor, rasism och mångfald. Ingen vill ägna sig åt självcensur men man har inte resurserna för att hantera de här sakerna.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK.
En del samhällsservice ingår i bibliotekets uppdrag kring delaktighet och informationsteknik. Men respondenterna i rapporten vittnar om att allt mer arbetstid får läggas på att bistå besökare med olika typer av samhällsservice, som till exempel fylla i blanketter, översätta myndighetsbeslut och hjälpa till med bank-id. 67 procent svarar att det här blivit vanligare de senaste fem åren när banker, myndigheter och andra samhällsaktörer minskat sin lokala närvaro.
– Det är ett jätteproblem, en bibliotekarie måste få vara bibliotekarie och inte en alltiallo till hela samhället. Det här kan också leda till hotfulla situationer på biblioteket vilket är ytterligare ett lager på problemet.
För att förbättra villkoren i sektorn vill DIK se stärkt finansiering på både kommunal och statlig nivå. Det statliga bidraget Stärkta bibliotek som numera är nerlagt anser Anna Troberg borde återinföras.
– Det möjliggjorde aktiviteter och initiativ som man sedan kunde fortsätta med på biblioteken. Men främst behövs en stabil tillvaro med bättre långsiktiga resurser. En skvätt pengar här och där fungerar inte om man vill planera en stabil verksamhet.
”En skvätt pengar här och där fungerar inte om man vill planera en stabil verksamhet.”
Anna Troberg tycker rapportens resultat väl speglar det hon hör från enskilda bibliotekarier ute i verksamheterna.
– Men jag vill också lyfta att det sker så mycket bra arbete på biblioteken och det är synd att det tas för givet. Tänk vad som skulle kunna göras med ökade resurser och om biblioteken kunde få vara just bibliotek och bibliotekarierna kunde få vara just bibliotekarier.
