Boken Klokfaktorerna tog sex år att färdigställa och bygger på Svante Randlerts djupintervjuer med 100 ledare som har nått till toppen inom olika branscher och sektorer. De timmeslånga intervjuerna har transkriberats av en journalist, sedan har analysföretaget Verian (tidigare Sifo samhällsundersökningar) med AI-teknologi analyserat materialet och identifierat tio så kallade klokfaktorer, alltså förmågor och egenskaper, som utmärker duktiga och prisbelönta ledare.
– Vi har ett arbetsliv med högt tempo och höga krav där färre människor ska göra fler saker. Jag blev intresserad av de gemensamma nämnarna hos de människor som i denna miljö lyckats prestera och åstadkomma någonting: vad gör de och hur gör de det? Det intressanta med att fokusera på förmågor är att de går att träna upp – för alla, säger Svante Randlert.
Intervjuerna omfattar sammanlagt 50 män och 50 kvinnor och har ursprungligen publicerats i en podcast där Svante Randlert diskuterat ämnet med ledarskapsprfiler.
– Enligt Verian kan klokfaktorerna klassas som empiriskt underbyggda – och det är inte alla ledarskapsböcker som är empiriska studier. Vi sitter alltså inte och killgissar, säger Svante Randlert och fortsätter:
– Jag vill hävda att om man fokuserar på att utveckla dessa klokfaktorer kommer man att åstadkomma och prestera mer, oavsett om det är i yrkeslivet, som förälder eller som idrottsledare för barnens idrottslag.
”Vi sitter alltså inte och killgissar.”
Den gemensamma nämnaren för de tio klokfaktorerna (se lista nedan) är att de handlar om att göra – och om att inte låta idéer och planer fastna på pappret.
– Dessa framgångsrika ledare eller chefer är inte substantiv, utan verb: de åstadkommer saker hela tiden. Detta är väldigt viktigt i ett arbetsliv då mycket handlar om planer och riktlinjer och annat. Men, det handlar inte bara om att de själv gör saker – de är också duktiga på att få andra att göra och agera, vilket är en viktig poäng, säger Svante Randlert.
En av klokfaktorerna är ”självkännare”, vilket enligt Svante Randlert är en kombination av självkänsla, självförtroende och självinsikt. Det handlar om att våga lita och tro på sig själv samt att ha en motståndskraft mot ängslighet och rädsla när det blåser upp till storm. Sårbarhet är en pusselbit i sammanhanget.
– Det finns fortfarande en föreställning om att duktiga ledare är tuffa: ”ensam är stark”. Men detta stämmer inte. Snarare är det en framgångsfaktor att kunna uttrycka att man inte vet svaret, att man är trött, att man tycker att en uppgift är svår. Sårbarhet smittar positivt.
”Det finns fortfarande en föreställning om att duktiga ledare är tuffa: ”ensam är stark”. Men detta stämmer inte.”
En annan klokfaktor är ”beslutsfattaren”. Den ringar in förmågan att fatta beslut och att också våga låta medarbetare göra det, i stället för att detaljstyra.
– Framgångsrika ledare och organisationer fattar fler och mindre beslut, och då ses konsekvenserna av besluten som mindre dramatiska. Detta till skillnad från ängsligare ledare som fattar färre och större beslut – och av det skälet blir varje beslut stort: ”tänk om vi gör fel”.
Den klokfaktor som de flesta cheferna återkom till kan sammanfattas med ordet ”medmänniskan”. Enligt Svante Randlert handlar detta om att uppträda med medmänsklighet och empati, trots att situationen kan vara tuff.
– Ibland brukar jag be folk skriva ned de bästa cheferna som de har varit med om och vilka attribut som de har haft – och i regel är det mjuka värden som dyker upp. För många kan detta vara förbluffande, men jag är inte förvånad över att det var just medmänsklighet som har gjort störst skillnad för de framgångsrika cheferna, säger han.
Han understryker dock att medmänsklighet inte utesluter obekväma beslut. Man skulle förenklat kunna sammanfatta det med: medmänsklighet, men inte feghet.
– Att vara chef är inte en popularitetstävling och du kommer aldrig att vara omtyckt av alla, men även tuffa beslut kan komma från ett varmt ställe.
Svante Randlerts klokfaktorer för chefer:
- Medmänniskan – att lyssna, vara närvarande och visa nyfikenhet, på riktigt.
- Beslutsfattaren – att själv våga fatta beslut och låta andra göra det.
- Förbättraren – att förbättra och förädla både sig själv och organisationen.
- Gruppskaparen – att bygga framgångsrika team med klara mandat, tydliga ramar och en mångfald av perspektiv.
- Bortprioriteraren – att veta vad du inte ska eller behöver göra, med syftet att undvika multitasking och få ut mesta möjliga effekt av minsta insats.
- Relationsförädlaren – att skapa goda relationer byggda på tillit och förtroende.
- Kommunikatören – en förmåga att kommunicera tydligt och medryckande med medarbetarna, snarare än att informera mot dem.
- Självkännaren – att känna sig själv, vara autentisk och våga visa sig sårbar.
- Spanaren – att ta sig tid till reflektion och att omvärldsspana.
- Välbefinnaren – att ta hand om sig själv och andra, bland annat genom att uppmuntra till återhämtning och inte ställa orimliga krav.
