Vad är KASAM?
När chefer och organisationer pratar om arbetsmiljö och hållbar prestation nämns ibland begreppet KASAM, känsla av sammanhang. Det var sociologen Aaron Antonovsky som på 1990-talet formulerade det teoretiska ramverket KASAM som ett sätt att förstå varför vissa, trots svåra omständigheter och motgångar, klarar sig bättre än andra.
Det utgår i sin ursprungsform från ett skattningsformulär där känsla av sammanhang mäts utifrån begriplighet, hanterbarhet, och meningsfullhet. Ju högre poäng på skattningen, desto högre känsla av sammanhang och upplevt välbefinnande – och desto högre KASAM.
Ann-Sofie Forsmark, hälsostrateg, ledarskapskonsult och nyligen utsedd hedersdoktor vid Mälardalens universitet,beskriver samtiden som präglad av överbelastning. Då krävs att man jobbar med KASAM, menar hon.
– Vi pratar mycket om behovet av kollektiv intelligens, men jag ser väldigt mycket kollektivt knas. Många jobbar tillsammans på ett sätt som de egentligen inte tror på.
Tre dimensioner formar arbetet
KASAM-teorin har använts i allt från vård till socialtjänst och skola. Idag är det alltfler arbetsplatser i offentlig och privat sektor som också använder det som ett sätt att analysera och stärka sina medarbetares förutsättningar.
– Sånt som engagemang, hälsa och prestation faller alla in under KASAM, förklarar Ann-Sofie Forsmark, som har skrivit boken Kasam på jobbet (Liber, 2024).
Hon förklarar att i jobbsammanhang handlar begriplighet om att man vet vad som förväntas, varför saker sker och hur olika delar hänger ihop. Meningsfullhet innebär om arbetet upplevs värt ens engagemang. Hanterbarhet är en fråga om yttre och inre resurser, som tillgång till stöd och rimliga krav, men också förmågan att prioritera, ta sig an uppgifter och återhämta sig.
Ann-Sofie Forsmark tar VAB som exempel.
– En yttre resurs är att du har en schysst arbetsgivare som säger: Jag hör att ditt barn är sjukt, då löser vi det. Och en inre resurs är att kunna säga till sig själv: Okej, nu behöver jag prioritera om min dag och ta hand om mig.
En central tanke i teorin är att dimensionerna inte går att skilja åt i praktiken. Förändringar i en del får ofta konsekvenser för de andra, och det är i samspelet som upplevelsen av arbetet formas.
– Om saker blir mer begripliga, till exempel genom att man förstår varför ett beslut tas, så påverkar det också känslan av mening och möjligheten att hantera situationen, säger Ann-Sofie Forsmark.
Ett sätt att analysera och kartlägga
I praktiken kan KASAM användas för att identifiera vad det är som faktiskt främjar hälsa och därför kan klassas som friskfaktorer. Utifrån det kan man kartlägga vad i dessa faktorer som brister.
– När det är tufft tittar vi gärna på vad problemet är. Men för att lösa det handlingskraftigt behöver vi identifiera vad vi vill uppnå. Behöver vi stärka tydligheten? Känslan av mening? Eller har vi använt våra resurser för länge utan återhämtning? förklarar Ann-Sofie Forsmark.
– Det handlar inte om att bortse från problem, utan om att förstå vad som behöver stärkas för att situationen ska bli hanterbar.
Hon beskriver det som ett mer nyanserat sätt att se på arbetsmiljöfrågor, där fokus flyttas från individen till hur arbetet är organiserat, vilka krav som ställs och vad som upplevs viktigt att åstadkomma.
I linje med det menar hon också att KASAM är användbart som stöd vid förändringar.
– När det känns som att någonting tar emot eller när man genomför en förändring så hjälper det att se att man inte har tappat något viktigt längs vägen.
Tillägg | KASAM, resiliens och psykologisk trygghet
KASAM har tydliga beröringspunkter med andra etablerade begrepp i arbetslivet, som resiliens och psykologisk trygghet. KASAM kan ses som ett brett ramverk där dessa begrepp kan samlas.
KASAM är en form av resiliens, framför allt kopplat till hanterbarhet och inre resurser. När tillvaron upplevs som begriplig och meningsfull stärks också den inre motståndskraften, vilket påverkar hur stress hanteras och hur snabbt återhämtning sker.
Psykologisk trygghet kan man placera i skärningspunkten mellan meningsfullhet och hanterbarhet. Känslan av att man gör något tillsammans ökar meningsfullheten, och att våga säga att något är svårt ökar den inre hanterbarheten.
Tillägg | KASAM
KASAM – känsla av sammanhang (på engelska SOC – sense of coherence) kan mätas i ett skattningsformulär baserat på en modell framtagen av Aaron Antonovsky på 1990-talet. KASAM mäter känsla av sammanhang utifrån tre skalor:
• Begriplighet – förståelsen för omvärlden som strukturerad och ordnad.
• Hanterbarhet – upplevelsen av att ha resurser för att hantera olika händelser.
• Meningsfullhet – känslan av engagemang och motivation för olika händelser.
Forskning visar tydliga samband mellan hög KASAM och förmåga att hantera stress och återhämta sig.
Källa: Socialstyrelsen
Bildtextmaterial:
Ann-Sofie Forsmark har arbetat med arbetsmiljö- och hälsofrågor i över 25 år, i både offentlig och privat sektor. “Det jag menar med KASAM är när en organisation har hög vilja, tydlighet i roller och förväntningar och tillgång till både yttre och inre resurser. Då fungerar arbetet oftast bättre”, säger hon.
