I Sveriges Kommunikatörers nya kompetenskartläggning uppger 39 procent av de drygt tusen kommunikatörerna som svarat att de inte får kontinuerliga möjligheter till kompetensutveckling. Det största hindret är brist på tid, följt av ekonomiska resurser och att annat prioriteras.
AI är det område som flest upplever att de behöver lära sig mer om. Bland anställda är det 34 procent som uppger AI som sitt största kompetensbehov. Bland chefer är motsvarande siffra 68 procent.
Största behovet handlar om beställarkompetens, där endast 19 procent känner sig helt trygga i att vara beställare när nya digitala lösningar ska implementeras. När det kommer till generativ AI uppger däremot 42 procent att de är helt trygga med att använda det. En lika stor andel uppger att de använder AI-verktyg ”till i princip allt”.
AI är inte bara den kompetens som flest anställda ser behov av, även de 175 chefer som svarat uppger att AI och automation är det främsta kompetensbehovet för det egna teamet. Nummer två är strategi, rådgivning och affär, följt av datadrivet arbetssätt och digital teknik för insikter och plattformar.
Bara en procent av cheferna anger kreativitet som teamets främsta kompetensbehov, vilket enligt rapportförfattarna pekar på att ”struktur, riktning och teknisk förmåga prioriteras högst just nu”.
Jämfört med hur cheferna ser på teamens kompetensbehov viktar de anställda själva förändringsledning och kriskommunikation något högre, men i överlag överensstämmer chefernas syn på kompetensbehoven väl med de anställdas. Bara 4 procent av de anställda listar kreativ produktion som sitt största kompetensbehov.
Den upplevda kompetensen är starkast när det kommer till att skapa text för olika format, vilket 81 procent känner sig trygga med. Det är en stor skillnad mot området datadriven kommunikation, där endast 19 procent upplever att de har god kompetens att arbeta datadrivet, där 12 procent känner sig trygga med att analysera data och 16 procent anger att de har god förståelse för hur algoritmer påverkar räckvidd och effekt.
Att endast 30 procent uppger att de har god kompetens att hantera desinformation, ryktesspridning och kriser i realtid kommenterar rapportförfattarna också. ”För att stärka beredskapen ytterligare behövs mer kunskap, träning och tydliga rutiner”, skriver man. Det är dock bara 4 procent av cheferna och 7 procent av de anställda som anger kriskommunikation som största kompetensbehovet, för teamet samt för egen del.
Om undersökningen
Kompetenskartläggningen bygger på en enkät till Sveriges Kommunikatörers drygt 6 500 medlemmar och genomfördes mellan 8–22 september 2025. Totalt svarade 1 011 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 16 procent. Av dessa hade 21 procent en chefsroll med medarbetaransvar och 83 procent över tio års erfarenhet. 66 procent arbetar i offentlig, 23 procent i privat och 8 procent i ideell sektor. I år genomfördes kartläggningen i samarbete med Doings – House of Impact.
