Stiftelsemuseerna Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet i Stockholm och Arbetets museum i Norrköping får extra pengar de kommande tre åren, 7 miljoner per år. Det stod klart när budgetpropositionen för 2026 presenterades på måndagen. Hur miljonerna fördelas mellan museerna är dock klart först när regleringsbreven för museerna beslutas senare under hösten.
I budgeten för 2026 får det övergripande området Museer och utställningar 70 miljoner kronor mer än förra året, vilket motsvarar en ökning om 3,6 procent. Samtidigt är det inte ett lika stort tillskott som mellan 2024 och 2025, då området fick 102 miljoner mer – en dryg femprocentig ökning.
På frågan hur han ser på att tillskottet i reda pengar inte är lika stort i år svarar Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer, att man på det stora hela är glad över de satsningar som görs på stiftelsemuseerna.
– Sedan är det ju så att kulturen får en lägre andel i budgeten, så annars står det ganska stilla. Vi har hela museisektorn som medlemmar och vi ser med oro på uteblivna satsningar på regionala museer och länsmuseer. Det är ett behov som det återstår att ta hand om.
Han tillägger att det är bra att regeringen i princip lovar att museerna som tidigare hade kostnadshyra får en intäktsjusterad hyra.
– Det är också ett positivt besked.
Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer.
Sveriges Museer får 3 miljoner kronor för att utreda förutsättningarna för ett nationellt museikort. Organisationen hade äskat 5,4 miljoner kronor, men Gunnar Ardelius säger att de med vissa justeringar ändå kan genomföra studien.
– Det är en satsning som vi är jätteglada för.
Förstudien var tänkt att ta ett och ett halvt år, men kan nu bli aningen komprimerad.
– Oavsett var vi landar någonstans tänker vi att den kommer ge en värdefull kunskap om branschen och en omvärldsbevakning om var vi och våra nordiska grannar, där det också finns framgångsrika kort, står någonstans, säger Gunnar Ardelius.
Hur ser gensvaret och intresset ut för ett nationellt museikort i museisektorn?
– Vi ser att våra medlemmar har väldigt olika förutsättningar för att bedriva sina verksamheter. Så det finns en nyfikenhet, men också frågor om hur det ska gå till och om det nu – i rätt osäkra tider – är rätt läge. Så slutsatsen är att det är mer kunskap som behövs.
”I ett läge när kulturarvet runt om i Sverige är satt under press är det olyckligt att regeringen inte heller i denna budget ser länsmuseernas situation.”
Ulf Dernevik, generalsekreterare hos Länsmuseernas samarbetsråd är besviken på kulturbudgeten.
– I ett läge när kulturarvet runt om i Sverige är satt under press är det olyckligt att regeringen inte heller i denna budget ser länsmuseernas situation och behovet av stärkta resurser, säger Ulf Dernevik.
Han anser att storstädernas institutioner premieras på övriga landets bekostnad.
– Sveriges kulturarv finns i hela landet, från norr till söder, från Luleå till Lund, inte bara i Stockholm. Konsekvensen av utebliven finansiering blir att landets länsmuseer får än svårare att förvalta det som är vårt gemensamma arv och att möta det stora intresse för kulturarvet som finns hos allmänheten.
Ulf Dernevik, generalsekreterare Länsmuseernas samarbetsråd.
Magasin K frågade kulturminister Parisa Liljestrand (M) på dagens pressträff om hur hon ser på länsmuseernas finansiering.
Ni gör en satsning på stiftelsemuseerna i storstäderna – samtidigt larmar länsmuseerna om en ansträngd ekonomi. Vad säger du till dem?
– Jag tycker att det är viktigt att man har hela-Sverige-perspektivet i detta och länsmuseerna spelar en otroligt viktig roll, säger Parisa Liljestrand.
Hon tillägger att länsmuseerna också har finansiering från kultursamverkansmodellen där flera nivåer, från kommunal nivå till regional och statlig, är med och finansierar. Dessutom är tanken att satsningen på ett museikort ska stödja länsmuseerna.
– Jag tror ju att en sådan satsning som vi gör i budgeten kring museikortet kommer kunna vara potentiellt jätteviktig för länsmuseerna för att kunna locka ny publik, säger Parisa Liljestrand till Magasin K.
Ulf Dernevik menar att den uteblivna satsningen på länsmuseerna är särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av den nyligen presenterade kulturkanon.
– Länsmuseerna och den regionala infrastrukturen framhålls som avgörande för att svensk kultur ska kunna bevaras och tillgängliggöras. Regeringen bör lyssna på kanonutredare Lars Trägårdh och investera i hela landets infrastruktur för kulturarv, säger Ulf Dernevik.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M). Foto: TT.
En annan nyhet i budgeten är att Statens försvarshistoriska museer och Statens maritima och transporthistoriska museer som slås ihop den 1 januari 2026 fått sitt nya namn: Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria.
– Det känns bra att vi nu fått vårt nya namn, som är en av många pusselbitar i arbetet med att bygga ett gemensamt vi, säger Lars Amréus, överintendent på SMTM i en kommentar.
Arkdes och Statens konstråd ska vid samma tidpunkt avvecklas och dess uppgifter ska överföras till Moderna museet. Men den nya museimyndigheten har ännu inte fått sitt nya namn. Enligt kulturdepartementet kommer det nya namnet att bestämmas i samband med det så kallade instruktionsbeslutet till myndigheterna och regeringen kommer att återkomma i frågan.
