”Om inte samtalen kan ske på biblioteken, var annars?”

När Jonas Ljung sökte jobbet som bibliotekschef i Oskarshamn var det för att han ville arbeta med något som verkligen engagerade honom.

– Litteratur kan ge upplevelser som förändrar livet, man kan både få nya perspektiv och uppleva ren njutning. Det har jag upplevt många gånger själv, och därför har jag aldrig varit så stolt och glad över mitt jobb som nu.

Men samtidigt som Jonas Ljung ser bibliotekens potential, är han medveten om de utmaningar som står inför dörren.

Besökssiffrorna sjunker och en dryg fjärdedel av landets folkbibliotek har lagts ned de senaste 20 åren.

– Då kan vi inte luta oss tillbaka och bara säga att vi har en fantastisk verksamhet, även om det är sant. Många grupper når vi knappt. Då måste vi våga göra en annan typ av verksamhet. 

En del av den förändringen, menar Jonas Ljung, är att stärka bibliotekets roll som en arena för öppna demokratiska samtal. Sedan 2014 har bibliotekslagen tydligt lyft fram bibliotekens demokratiuppdrag, och inom projektet Biblioteken som tankesmedjor har tio bibliotek i södra Sverige under två års tid undersökt hur biblioteken kan utvecklas och bli mer relevanta. Ett av dessa är biblioteket i Oskarshamn, där Jonas Ljung är chef.

Verksamheten omfattar ett stadsbibliotek, en kulturbuss, tre filialer och tio skolbibliotek.

Under Jonas Ljungs två år som bibliotekschef har biblioteket, utifrån lärdomar från projektet, utvecklat ett nytt arbetssätt kallat NAVET. Syftet är att göra biblioteket till en mötesplats där medborgare, politiker, föreningar, företag och andra statliga kommunala verksamheter kan diskutera samhällsfrågor. Dessa möten sker på det så kallade demokratitorget i bibliotekets lokaler, där biblioteket även hjälper till att facilitera och marknadsföra samtalen.

 – Vi försöker också koppla samtalen till vårt utbud, genom att till exempel skylta med relevant litteratur. Oavsett vet vi att exponering för litteratur leder till ökad läsning, berättar Jonas Ljung.

”Trygghet uppnås inte genom att vi undviker att ha laddade samtal.”

En viktig del av NAVET är att ge plats för olika perspektiv, även sådana som kan skapa friktion. Ett exempel är ett medborgardrivet evenemang där en där en kvinna med rötter i Palestina och en kvinna från Israel bjöds in för att samtala om konflikten. Eftersom det fanns risk för att samtalet kunde väcka starka reaktioner, vidtogs noggranna säkerhetsförberedelser. Men fokus låg på att deltagarna skulle försöka förstå varandras perspektiv snarare än att övertyga varandra.

– Kravet var också att vad som än händer, så ska samtalet återupptas ända tills vi har fått ha det i lugn och ro. Det är så demokrati bör fungera. Det blev en fin dialog där publiken lyssnade andäktigt. Alla våra evenemang kommer ju inte att se ut så, men vi måste våga låta olika perspektiv mötas. Trygghet uppnås inte genom att vi undviker att ha laddade samtal. Trygghet uppnås när vi lär oss att skapa strukturer som säkerställer genomförande av mångfacetterade demokratiska samtal, säger Jonas Ljung och fortsätter:

– Och om inte de här samtalen kan ske på en allmän plats som har ett lagstyrt uppdrag att verka för den demokratiska samhällsutvecklingen, var annars kan de ske? frågar sig Jonas Ljung.

För att möjliggöra den nya inriktningen har biblioteket anställt en biblioteksassisterande eventkoordinator som fungerar som stöd i planeringen och genomförandet av aktiviteter och evenemang. Enligt Jonas Ljung har satsningen haft en märkbar effekt på både verksamheten och personalen:

– Vi har fått fler besökare, men framför allt tror jag att det har stärkt vårt självförtroende. Vi har alltid vetat att vi är en samhällsförädlande verksamhet, men vi har inte vågat sticka ut hakan och ta plats på det sätt som vi gör nu.

”Vi har alltid vetat att vi är en samhällsförädlande verksamhet, men vi har inte vågat sticka ut hakan och ta plats på det sätt som vi gör nu.”

För Jonas Ljung handlar ledarskap i förändring om att våga tänka nytt, men också om att ge personalen trygghet och en tydlig riktning. Han menar att det krävs mod och uthållighet för att utmana invanda mönster och driva igenom förändringar.

– Alla behöver känna att vi står enade i den här utvecklingen, medarbetarna ska känna att de har stöd och kan känna sig bevingade.

NAV-konceptet har dock inte undgått kritik. Bland annat ifrågasatte en politiker varför ett företag som etablerar vindkraftparker fick utrymme på demokratitorget – en fråga som väcker starka känslor. Jonas Ljung bemötte kritiken genom att bjuda in politikern till att själv ta plats på demokratitorget och presentera det andra perspektivet. 

– Demokrati är inte bara en rättighet, det är också var och ens ansvar att våga erbjuda en motpol till det man inte håller med om. En demokrati handlar väl om att vi tillsammans lyfter en fråga, granskar den ur flera perspektiv och förädlar den, inte om alla ska vara överens?
Jonas Ljung menar att landets folkbibliotek står vid ett vägskäl. När han nu reser runt för att prata om NAV-konceptet möts han både av entusiasm och oro, från branschkollegor och andra åhörare. Den största osäkerheten, liksom kritiken, handlar om hur biblioteken ska förhålla sig till att ge plats åt åsikter som vissa anser vara kontroversiella – och risken att detta kan rubba bilden av biblioteken som neutrala och trygga platser. Det har Jonas Ljung och hans kollegor själva diskuterat mycket hur de ska förhålla sig till.

– Biblioteket tar inte mer ställning ifråga om information som förmedlas genom vårt demokratitorg, än vi gör för information som förmedlas genom våra medier. Men vi står för rätten att alla åsikter ska kunna framföras. Jag tror att vi rör oss på en farlig väg om vi inte tillåter dem som tycker annorlunda.