Utköp har blivit ett allt vanligare verktyg för att avsluta anställningar. Men vad är det egentligen som har hänt innan arbetsgivaren kommer fram till att en medarbetare ska köpas ut? Det började Anneli Matsson, lektor vid Göteborgs universitet, fundera över när hon arbetade med sin avhandling. Där framkom nämligen att sjukskrivna medarbetare köptes ut.
– Jag hade ingen aning om att det gick till på det viset, säger hon.
Tillsammans med Louise Svensson vid Linköpings universitet har hon nu börjat kartlägga utköpens roll på den svenska arbetsmarknaden. I en första studie har forskarna genomfört en fokusgrupp med erfarna fackliga förhandlingsombud. Resultaten, som publicerats i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv, pekar på arbetsmiljön som en gemensam nämnare bakom många utköp.
– Det vi såg var att det mesta är arbetsmiljörelaterat, alltså konflikter, sjukskrivningar, olika former av skav på olika sätt som gör att arbetsgivaren på ett eller annat sätt tar initiativ till att avsluta anställningen för de här personerna, säger Anneli Matsson.
Facket kommer dessutom ofta in först när arbetsgivaren redan har bestämt sig för att medarbetaren ska bort, och då återstår främst att försöka begränsa skadan.
Anneli Matsson, lektor vid Göteborgs universitet.
En sak som återkommer är otydligheten kring varför en person egentligen köps ut. ”Förtroendebrist” kan anges som förklaring, utan att den berörda eller facket riktigt förstår vad den består i.
– Det är helt enkelt ganska mycket dolt kring detta. Och den utköpta förstår inte och upplever att man befinner sig i en Kafka-process.
Utköp är också svåra att granska eftersom uppgörelserna omgärdas av sekretess och det saknas särskild reglering av hur de ska gå till.
I en ännu opublicerad studie har Anneli Matsson och forskarkollegan Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet också undersökt hur utköp har skildrats i medier mellan 2015 och 2025. Resultaten pekar på att offentlig sektor spelar en framträdande roll och att skola, vård och omsorg sticker ut.
Hon beskriver utköp som en ”social innovation” – en metod som sprids mellan organisationer och så småningom blir en etablerad lösning. Men ett utköp sätter inte nödvändigtvis punkt för problemen, varken för den som har köps ut, för organisationen eller för dem som är kvar.
– Det skapas ju en mängd föreställningar om varför någon har blivit utköpt, vilket i sin tur skapar osäkerhet både för de som är kvar och för nya eventuella arbetsgivare.
”Det skapas ju en mängd föreställningar om varför någon har blivit utköpt, vilket i sin tur skapar osäkerhet.”
Det finns också situationer där utköp kan vara befogade, exempelvis vid säkerhetsproblem, aggressivt beteende eller när andra lösningar har prövats. Men enligt de fackliga företrädarna är det inte de typiska fallen, berättar Anneli Matsson.
– Förut var utköpet en sistahandslösning och nu har det blivit en förstahandslösning. Det säger någonting om hur praktiken har förändrats.
En förklaring ser hon i ett mer individualiserat och juridifierat arbetsliv, där problem i högre grad förläggs till individen och kontraktslösningar får större utrymme på bekostnad av psykosociala insatser. Följden kan bli att problem som egentligen finns i organisationen bara försvinner på pappret och för tillfället. Forskarna varnar därför för att utköp på så sätt kan komma att ersätta systematiskt arbetsmiljöarbete.
För chefer handlar det om att lyfta frågan långt innan ett utköp blir aktuellt, menar Anneli Matsson.
– Man behöver förstå vad det handlar om och vad det är man bidrar till. Lyft upp det här med utköp på agendan som något som kanske behöver problematiseras och nyanseras. När ska vi använda det, och när ska vi inte göra det?
För utköp kostar också. Inte minst i offentlig sektor, där uppgörelserna finansieras med skattemedel. Men en annan kostnad är svårare att sätta en prislapp på, att organisationen gör sig av med en medarbetare utan att ta reda på varför problemen uppstod.
– Det verkar det inte finnas så mycket självkritisk reflektion kring de här sakerna, säger Anneli Matsson.
