Han har precis flyttat in på sitt nya kontor i Helsingborg. Nästa steg för Martin Sundberg är att lära känna stadens magasinerade museisamlingar som består av cirka 8000 konstverk, en miljon fotografier och 250 000 föremål.
Sedan mitten av augusti är Martin Sundberg ny konstnärlig ledare för Helsingborgs museum. Hans uppdrag är att utifrån samlingarna skapa utställningar som ska visas på tredje våningen i Dunkers kulturhus, med utsikt över Öresund och Danmark.
Nu ska Helsingborgs mer eller mindre kända konstverk fram i ljuset.
– Det har inte funnits någon större utställningsverksamhet de senaste åren, vilket fått folk att undra var museet är nånstans. Stadens konstsamlingar har varit ganska osynliga. Men det ska vi ändra på nu, säger han.
Martin Sundberg är konst- och litteraturvetare. Han är uppvuxen i Tyskland, men efter studenten flyttade han till Sverige och Lund och började läsa konstvetenskap. 2005 disputerade han på en avhandling om konstnären Jan Håfström.
Efter arbete på Moderna museet i Stockholm och vid universitetet i Basel i Schweiz blev han 2015 intendent på Norrköpings konstmuseum. Sju år senare fick han tjänsten som chef för dokumentation och samlingar vid Jönköpings läns museum.
Men när jobbet på Helsingborgs museer och Dunkers dök upp tvekade han inte.
– Jag ville gärna tillbaka till Skåne. I regionen finns ett rikare konstliv än i Jönköping. Det är också spännande att det är en nyinrättad tjänst och en ny verksamhet som ska byggas upp.
-Jag vill inte att besökarna på Dunkers ska tänka att ”jag har redan sett konstsamlingen”. Mitt mål är att de ska tänka ”jag undrar vad som hänt i samlingen sedan jag var här senast”, säger Martin Sundberg.
Foto: Johan Bävman
I den ena av museets två nya utställningshallar på Dunkers tredje våning har det byggts upp en stor stadshistorisk utställning med föremål ur samlingarna. Den har redan slagit upp portarna. I den andra hallen ska konstsamlingen öppna i juni nästa år.
– Nu ska vi bestämma hur lokalerna ska disponeras och formges så att samlingen kommer till sin rätt på bästa sätt. Utställningshallen är stor, luftig och ganska speciell, med sina kvadratiska delar. Hur får vi till ett bra rum som fungerar för både videokonst, stora målningar och små teckningar? Hur många nya väggar behöver vi bygga upp?
Men lika viktigt är att redan nu ta fram en plan för hur framtida hängningar kan se ut. Martin Sundberg vill att utställningen ska leva och förändras.
– Jag är allergisk mot ett ord som ”permanent”, att det ska se likadant ut hela tiden. Jag tycker tvärtom att det ska hända saker – en utställning ska vara dynamisk. Det optimala är en typ av hängning där det är att lätt att byta ut ett verk mot ett annat och få det nya att passa in på ett naturligt sätt. Men det kan vara svårt.
Han är intresserad av vilken roll Dunkers och Helsingborg kan spela i ett större sammanhang, i relation till andra museer.
– Vi kan förstås inte konkurrera med Louisiana i Danmark, men vi kanske kan göra andra saker som lockar konstintresserade besökare till Helsingborg. Jag hoppas att vi ska kunna samverka med andra aktörer i södra Sverige och få publiken att röra sig mellan oss, istället för att se det som att vi konkurrerar. Det känns som om kulturen har så mycket att kämpa med ändå, säger han.
Foto: Johan Bävman
Internt kommer arbetet att handla mycket om hur man går från en idé till projektplan och färdig utställning.
– Det gäller att hitta bra vägar så att det blir smidiga processer. Hur vi får ihop alla delar, personer och kunskaper så att det blir en bra helhet.
Men Martin Sundberg kommer inte bara att arbeta med det som ska visas på Dunkers.
– Nej, museet gör ju utställningar även i Kärnan och på Fredriksdal. Jag tycker att det är viktigt att aktivera samlingarna som helhet, även föremålen. I Jönköping försökte jag jobba med föremål i relation till konsten. Till exempel bjöd jag in en samtidskonstnär att ställa ut egna verk i dialog med föremål ur samlingen. Det var ett givande projekt för att röra om i kulturhistorien, säger Martin Sundberg.
