I december 2021 tog en desinformationskampanj på arabisktalande sociala medier-konton fart, med felaktiga påståenden om att socialtjänsten ”kidnappar” muslimska barn från sina föräldrar. Denna så kallade “LVU-kampanj”, ofta präglad av känslosamma klipp med ledsna barn och föräldrar, pekades ut av Myndigheten för psykologiskt försvar som ett försök att vilseleda och skapa misstro mot svenska myndigheter. Kampanjen har drabbat föräldrar och barn som inte vågar ta kontakt eller inte vill ha kontakt med socialtjänsten, och socialtjänstmedarbetare har blivit utsatta för hot och hat.
Spridningen av desinformation på andra språk än svenska och i kanaler utanför det vanliga bevakningsområdet har tvingat Socialstyrelsen att tänka nytt och större kring sitt kommunikationsarbete.
– När världen blir mycket större än Sverige blir också kommunikationsuppdraget mycket större, säger Linda Corsvall, kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen.
Som ett steg i det växande kommunikationsuppdraget har Socialstyrelsen stärkt sin omvärldsbevakning med hjälp av en extern byrå samt förbättrat samarbetet med andra myndigheter. Men mycket av myndighetens arbete med att motverka ryktesspridning kretsar kring att anpassa både kommunikationskanaler och språkval till olika målgrupper, förklarar Linda Corsvall.
– När vi ska prata med yngre behöver vi inte kommunicera på arabiska, för många yngre är duktiga på båda språken. Men om vi vill rikta oss till en lite äldre grupp krävs det att vi gör det på båda språken. Vårt arbete har inte riktigt varit uppbyggt så och jag tror jag att vi svenska myndigheter har en hel del att utveckla, säger hon och lägger till:
– Vi får inte hamna i att det finns svårnådda grupper, det är i så fall vi som inte är tillräckligt bra på att nå ut med rätt information.
"Man ofta är duktiga på att omvärldsbevaka i Sverige och myndigheterna har bra koll på sina egna kanaler. Men den här kampanjen har ju spridits i helt andra kanaler", säger Linda Corsvall.
Foto: Jonas Eng
Myndigheten har nu, i samarbete med kommuner, civilsamhället och trossamfund, tagit fram målgruppsanpassat informationsmaterial som förklarar alla processer, som filmer och texter på olika språk och webbplatser riktade till föräldrar, vårdnadshavare, barn och unga.
– Det är sådant som varken vi eller kommunerna hade på plats förut, säger Linda Corsvall.
Att navigera en myndighets kommunikationsarbete genom en omfattande desinformationskampanj kräver ett bestämt och målmedvetet ledarskap, menar Linda Corsvall. Akuta kriser ska hanteras, samtidigt som det ska finnas kontinuitet för att medarbetare ska orka och våga tänka utanför ramarna.
– Vi har behövt göra mycket som vi aldrig har gjort förut, inte minst när det kommer till kommunikation. Om man till exempel ska vara på en ny kanal på ett nytt sätt, eller testa väldigt rak kommunikation när man vet att det blir jobbigt i kommentarsfälten, då behöver man som chef vara närvarande och insatt i frågan och lugnt säga ”nu kör vi, vi testar”, säger Linda Corsvall.
”Vi har behövt göra mycket som vi aldrig har gjort förut, inte minst när det kommer till kommunikation.”
Främsta fokus nu är att fortsätta i samma riktning, berättar Linda Corsvall. Intensiteten i ryktesspridningen har gått ner sedan i höstas, men den senaste månaden har aktiviteten ökat igen.
Under våren sker ett antal aktiviteter för att sprida samhällsinformation, som explainers och podcast. Ett pågående samarbete med Alkompis, en digital medieplattform som huvudsakligen riktar sig till arabisktalande i Sverige, ska också utvecklas. Men Linda Corsvall tror att man behöver hitta fler nya sätt att nå ut.
– Den som sänder budskapet behöver ha förtroende och tillit, så det vore bra om personer som bor och lever i de områden där desinformationen har spridits som mest vill prata om det, som ett slags ambassadörskap. Det är en känslig och svår fråga, men något vi funderar mycket på nu.
– Grunden i all kommunikation är att ha människor med för att skapa känslor och engagemang. Tidigare har våra jurister berättat om LVU, det fick vi ta bort efter att socialtjänstmedarbetare blivit uthängda. Så vi har kanske inte gjort den bästa kommunikationen, men det har varit den bästa vi har kunnat göra just nu. Det viktiga är att vi inte tystnar, utan fortsätter kommunicera”, säger Linda Corsvall.
Socialstyrelsen fortsätter också att anordna seminarier med offentliganställda kommunikatörer och deltar aktivt i olika kommunikations- och krisseminarier, för att dela med sig av sina erfarenheter från de gångna åren.
Linda Corsvall ser ett långsiktigt tillitsarbete framför sig, men hon tror att det går att överbrygga den misstro som desinformationen har lett till. En ny socialtjänstlag är på väg som handlar delvis om att socialtjänsten ska vara starkt kunskapsbaserad och att det ska vara enklare att komma igång med insatser, och Linda Corsvall upplever en ökad förståelse för vikten av att bygga tillit mellan myndigheter och medborgare.
– Misstro gentemot socialtjänsten fanns redan innan, det är ju det kampanjen har utnyttjat. Jag tror att vi kommer att överbrygga gapet, men det kommer att ta lång tid.
