Militärhistoriska Marinmuseum månar i sin verksamhet om att vara i kontakt med sin samtid.
– I en tid där försvarsfrågor och upprustning står högt på agendan är det viktigt för oss att titta på hur vi kan vara en arena för samtal kring frågor om försvar, krig, konflikt, oro och osäkerhet, vad som händer i oss i dessa tider, säger Malin Jogmark.
Som Sveriges nationella museum för det svenska sjöförsvarets historia ingår Marinmuseum i myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) tillsammans med Vasamuseet, Vrak, Järnvägsmuseet och deras ”systermuseum” Sjöhistoriska museet, där vi ses för denna intervju.
Det faktum att de är ett nationellt museum som befinner sig på en mindre ort har gett dem ”en särskild ställning inom besöksnäringen”, de har många besökare, särskilt sommartid.
– Vi är det största besöksmålet och definitivt det största museet i vår region.
Det gör att deras verksamhet behöver vara bred, rikta sig till olika grupper. Museet erbjuder sina basutställningar som startar vid år 1521 och sträcker sig ända fram till kalla krigets dagar, liksom temavisningar och programverksamhet – där finns till exempel en kreativ verkstad för barn, där finns möjlighet att prova på repslageri och där finns olika föreläsningar att ta del av. Därtill finns det ett bibliotek.
Från årsskiftet blir även Flygvapenmuseum och Armémuseum en del av SMTM.
– För första gången på väldigt länge kommer alla de militärhistoriska museerna att finnas under samma myndighets tak. Det ger oss jättebra möjligheter att utveckla vår kunskap kring vad ett försvarshistoriskt museum kan vara i en tid när försvarsfrågorna står väldigt högt på agendan. Nu kan vi dyka djupare i de frågorna.
Malin Jogmark är verksamhetsutvecklare på Marinmuseum, här fotograferad på systermuseet Sjöhistoriska i Stockholm.
Foto: Jonas Eng
Malin Jogmark konstaterar att allt färre människor i Sverige idag har en personlig koppling till det militärhistoriska ämnet. Samtidigt bär många immigranter som kommer till Sverige på erfarenheter av krig.
– Kan vi lära dem något om krig, eller är det så att vi behöver lyssna på deras berättelser? Där gäller det att vi som museum förhåller oss ganska ödmjukt och inbjudande till att låta olika typer av berättelser mötas i vår verksamhet.
Vad än Malin Jogmark har arbetat med i sitt liv så har det handlat om att stärka delaktigheten i samhället.
– Jag tänker att det absolut viktigaste för vår demokrati är att människor har en känsla av delaktighet och agens. Så att vi inte bara blir passiva åskådare.
Hon är även intresserad av hållbarhetsfrågor och säger att dessa två områden hänger ihop.
– Vi kan inte få en hållbar utveckling om det bara är några få som är involverade i det, som engagerar sig. Den enda hållbara lösningen är att vi gör det tillsammans.
Där menar hon att Marinmuseum kan fylla en funktion, genom att aktivera människor.
– Bara det att få komma till en plats där du får göra någonting själv, som att slå ditt eget rep i museets repslagarmaskin.
Eller att få se hur hantverkare rustar upp museets fartyg som ligger förtöjda längs kajen utanför byggnaden.
– Det handlar om att som besökare få bli delaktig i museivärlden.
Malin Jogmark konstaterar att ett effektivt sätt att underkuva människor på i konflikter är att ta ifrån dem deras kulturarv och historia.
Foto: Jonas Eng
Där fyller även Marinmuseums strategiska utvecklingsprojekt en viktig funktion. I november är det dags för forskningsprojektet Point of You att inta museet, där två skådespelare kommer leda samtal med deras besökare kring olika frågeställningar. Här är det besökarnas tankar och erfarenheter som står i centrum.
– Det är en samtalsmetod för att stärka demokratin och möten mellan människor, som vi vill använda framöver i vår verksamhet. Museerna kan inte alltid vara de som berättar att ”så här var det”. Det fungerar när det gäller historiska händelser men ska man till exempel beröra frågor kring sociala spänningar i samhället eller hot mot demokratin, då krävs det andra metoder.
Nu söker de finansiering för att kunna utbilda sin egen museipersonal i den här samtalsmetoden, så att dessa ska kunna leda samtalen framöver.
Ett annat utvecklingsprojekt är deras utställning Framtidsskeppet som öppnar till våren och som riktar sig till tolvåringar och äldre. Det kommer bli som en epilog till deras andra basutställningar.
– Framtidsskeppet är en interaktiv utställning där vi resonerar kring hur man kan tänka kring hot och säkerhet, vad det är som bygger säkerhet och vad säkerhet innebär. Vi introducerar begrepp som mänsklig säkerhet, det kan handla om tillgången till sjukvård eller till utbildning.
”Det är nödvändigt att vi i museibranschen har en analytisk distans till det vi skildrar.”
Apropå säkerhet så listar MSB numera kulturarvet som samhällsviktig verksamhet som ska skyddas. Malin Jogmark konstaterar att ett effektivt sätt att underkuva människor på i konflikter är att ta ifrån dem deras kulturarv och historia.
– Därför är det viktigt att vi har resurser till att kunna skydda våra museer under ett eventuellt krig eller vid andra typer av kriser.
Men det är också viktigt att museerna försöker skydda sig från påverkanskampanjer eller från att deras kulturarv politiseras, tillägger hon.
– Det är nödvändigt att vi i museibranschen har en analytisk distans till det vi skildrar, att vi tar ett ansvar att vara så pass pålästa och medvetna om de här frågorna så att vi kan värna om armlängds avstånd till politiken och vårt eget oberoende. Men det är också viktigt att politikerna och samhället runtomkring ser till att värna om museernas oberoende.
