Det var i slutet av februari som kulturnämnden i Katrineholm, som leds av Socialdemokraterna och Moderaterna, hade sammanträde. Under punkten ”Övriga frågor” togs kommunala Katrineholms konsthall upp. Med hänvisning till sviktande besökssiffror mellan 2023 och 2024 fattade en enig nämnd beslut om ”ett antal förändringar för konsthallens verksamhet”.
Kulturpolitikerna beslutade att konsthallen bland annat ska producera en utställning per år som ska locka besökare som ”inte kan tolka mer svårtillgängliga konstuttryck”. Exempel som anges är ”hantverk eller motoranknuten konst”. Även Stina Wollter skulle kunna ”uppskattas av en bred publik”, står det att läsa i protokollet.
Beslutet får nu kritik från flera håll.
I en debattartikel i lokaltidningen skriver tre tidigare anställda på kulturförvaltningen i Katrineholm, som nu jobbar på andra kulturinstitutioner, att beslutet ”uppenbart” bryter mot principen om armlängds avstånd som ska råda mellan politik och kultur.
En av debattörerna är Anna-Karin Wulgué, numera chef på Färgfabriken.
– Vi är alla tre väldigt förvånande över hur det här beslutet fattades under sittande nämnd, utan att vara grundat på något särskilt underlag och utan att man har haft dialog med verksamheten, säger hon till Magasin K.
I debattartikeln ifrågasätts också varför nämnden inte efterfrågat en analys av besökssiffrorna, eftersom tappet på cirka 2 700 besökare sedan 2023 – från 21 700 besökare till 19 000 – bland annat kan förklaras av en försenad ombyggnation, enligt debattörerna.
Anna-Karin Wulgué. Foto: Robin Åhlgren.
Magdalena Malm, generalsekreterare för branschorganisationen Bildkonst Sverige, säger att politikernas agerande är ett övertramp.
– Konsthallen har själva ett pågående arbete med att nå nya grupper på många olika sätt, framförallt genom aktiviteter utanför konsthallen som inte ens räknas in i antalet besökare. Men det vet inte politikerna, eftersom de inte har pratat med dem, säger Magdalena Malm till Magasin K.
– Istället hittar man på något själv och tror att man vet bäst. Det är allvarligt. Vill man nå en bredare publik behöver man veta vad verksamheten gör och satsa resurser så att de kan kommunicera det, inte styra innehållet.
Magdalena Malm. Foto: Bildkonst Sverige,
Även Anna Troberg, ordförande för fackförbundet DIK, är kritisk. Hon menar att politikerna måste utgå från den specialistkompetens som finns på Katrineholms konsthall.
– Kommunen ska inte bestämma i detalj vad verksamheten ska göra, och dessutom ge exempel på enskilda konstnärer. Det är väldigt tydligt att man bryter mot principen om armlängds avstånd.
Kulturnämnden fattade också beslut om att konsthallen ska hålla ytterligare en obligatorisk utställning varje år. Denna ska “riktas mot barn och ungdomar, gärna med pedagogiskt innehåll”.
Anna Troberg. Foto: Foto: Anna-Lena Ahlström.
Anna Troberg menar att även detta bryter mot principen om armlängds avstånd. Att verksamheter ska nå övergripande mål, exempelvis om tillgänglighet för unga och äldre, är vanligt – att få i uppdrag att göra ett visst antal utställningar på specifika teman är det inte.
– Att säga ”det här ska ni ha” är en detaljstyrning. Det är upp till verksamheten att bedöma hur de ska jobba mot övergripande mål, säger Anna Troberg.
– Vi ser tyvärr att det här är ett problem som ökar runt om i Sverige, framförallt på lokal nivå, där man inte respekterar armlängds avstånd. Det är extremt viktigt att vi varje gång är tydliga med att nej, här går gränsen.
Att säga ”det här ska ni ha” är en detaljstyrning.
2019 fick Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att undersöka hur kulturpolitisk styrning påverkar den konstnärliga friheten, vilket resulterade i rapporten “Så fri är konsten”. Den visade att kommuner och regioner har svagare skydd mot politisk inblandning.
Anna-Karin Wulgué, som tidigare jobbat på kulturförvaltningen i Katrineholm, menar att beslutet som kulturnämnden har fattat är ett tydligt exempel på just detta.
– Att politiker är inne i detalj på det här viset och petar i innehållet, är det så vi vill att det ska gå till i Kultursverige? Konstens roll är ju att ifrågasätta och väcka tankar, inte att tillfredsställa politiska uppfattningar.
Magasin K har varit i kontakt med både kulturnämndens ordförande, Cecilia Björk (S) samt vice ordförande Carl-Magnus Fransson (M) som var med och fattade beslutet, men båda avböjer en intervju.
