– När ska de komma på att jag bara låtsas? Hur hamnade jag här, jag pluggade ju till lärare? Men lite imposter syndrome är nog bara nyttigt.
Det säger Fanny Aupeix, som sedan februari gått in i en nyskapad roll som kreativ direktör på Tekniska museet. Tillsammans med museidirektör Peter Skogh, som fokuserar på affärsstrategi och finansiering, är hon nu högst ansvarig för hela verksamheten. Men hon är långt ifrån ny i huset.
– Den där behöver inte gå så nära, säger hon och pekar skrattande på ett rött moln i utställningen Megamind.
– Det är rätt slitet, det var det första jag gjorde här.
För tio år sedan kom Fanny Aupeix till Tekniska, först som frilansande utställningsproducent, senare som chef för utställningar och upplevelser. En befordran hon tackade ja till 2019 – fyra månader innan pandemin.
Att som ny chef kastas in i krisstabsläge, permitteringar och utställningar som skulle skapas via zoom var tufft: “En crash course i ledarskap”.
– Men pandemin blev lite enande, som en yttre fiende att samlas kring. Min största rädsla var ju vad mina kollegor skulle tycka, när jag gick från producent till chef. Samma oro har funnits nu när jag ska bli högsta chef, kanske för att jag aldrig strävat efter att bli chef överhuvudtaget.
Nej, det var gymnasielärare hon skulle bli – även om innerst inne ville jobba med kultur. Men, så sökte Arbetets museum i Norrköping en projektledare med pedagogisk kompetens för en ungdomssatsning.
– Jag tänkte: ”Det här är min chans”. Och de vågade satsa på mig! Jag lärde mig massor, jag är skolad genom att jobba.
”Men så blev det ett år till och ett år till. Och här är vi nu.”
Hennes första projekt, utställningen “Framtidsland” 2014, vann priset Årets utställning. Men även om Fanny Aupeix kände att hon hamnat rätt trodde hon att hon skulle återvända till läraryrket.
– Men så blev det ett år till och ett år till. Och här är vi nu. Min drivkraft har alltid varit att påverka och göra skillnad, och att det ska kännas lustfyllt. Det har det hittills gjort i de steg jag tagit.

Fanny Aupeix beskriver Arbetets museum, där hon fick sitt första museijobb utan erfarenhet: “Det är som en plantskola, de vågar satsa på unga och oerfarna. Att jag vågade prova var verkligen tack vare museet, och alla kreatörer och den mentor jag fick jobba med”.
Foto: Jonas Eng
Att ledningsstrukturen på Tekniska görs om beror på museets expansion de senaste åren, bland annat med en filial i Hagastaden. Fanny Aupeix ska stärka det kulturella perspektivet i utbudet – där hennes lärarbakgrund är en tillgång.
– Jag har min grund i att berätta saker så att alla kan förstå. Att sänka trösklar handlar mycket om pedagogik. Hur gör vi upplevelser för alla, ung som gammal, nörd som ointresserad?
Hur är det själv med teknikintresset?
– Jag fick den frågan på anställningsintervjun här. Och alltså… Jag hade noll teknikintresse.
Hon gapskrattar.
– Men jag tror att det varit en styrka. Jag står nära målgruppen. Hur gör vi teknik intressant för alla? Jag kan bidra med en kreativ och pedagogisk blick.
Genom att knyta till sig andra samarbetspartners än KTH, exempelvis Kungliga Musikhögskolan och Beckmans designhögskola, vill Fanny Aupeix bredda bilden av teknik.
Målet är att Tekniska ska vara ett ”tekniskt kulturhus”, där samhällskontext och människan tar större plats.
– Om Moderna museet skulle ställa ut en AI-skulptur skulle det bli diskussion om huruvida det är konst. Men vi kan göra det och prata om vad tekniken gör med skapandet, säger Fanny Aupeix.
– Vi ska vara mitt i debatten och lite mer skaviga än vi har varit tidigare.
Vad betyder det?
– Vi ska inte vara ett tempel för teknikromantiker, utan våga prata om fram- och baksidor. Vad har tekniken löst för problem, och vilka har den skapat?
Hon tystnar.
– Museum blickar traditionellt bakåt, men teknik är också här och nu. Den driver innovation och är en förutsättning för att lösa samhällsproblem. Samtidigt är den i skottgluggen, vilket gör det ännu viktigare att ha en humanistisk blick.

● Tekniska museet har expanderat med utökade målgrupper och nya typer av utbud, samt nya filialer – i Hagastaden, med fokus på life science och konst, samt i Tensta, med fokus på matematik.
Foto: Jonas Eng
Finns det en risk att bli för ”aktivistisk”?
– Ja, det är utmaningen. Men vi är ju en plats som bjuder in olika röster – det är inte vi som är rösten.
Utställningen ”Skogen” är ett exempel på den nya riktningen. Här kan industrin ena dagen prata om innovation, andra dagen hålls debatt om huruvida skogen räcker till.
– Alla har en åsikt om skogen. Den har många tekniska aspekter kopplat till sig, men vi väljer att göra det ur människans perspektiv. Det är ett nytt sätt för oss att jobba, konstaterar hon.
– Vi vill ha utställningar som inte bara är redovisande, de ska öppna tankarna. Det är svårt förstås, det är tryggare med redogörande utställningar. Men möjligheterna överväger riskerna.
Vad är svårast med att vara kreativ chef?
– Att veta när man ska släppa och när man ska ta kontroll. Jag är bra på att snabbt se vad nästa steg bör vara, sedan måste man ha tillit att lämna över till andra. Men ibland behöver man kanske dra tillbaka ett mandat, det är svårt.
Hur gör man det utan att trampa på tår?
– Jag tror på transparens. Att medarbetarna känner att man följs åt längs vägen, inte bara när det uppstår problem. Men det är tacksamt att leda kreativa människor, de drivs av viljan att skapa något bra och gillar utveckling.
I maj öppnar Tekniska museet ytterligare en filial, denna gång i Tensta. Ett hjärteprojekt för Fanny Aupeix, som själv gick på Tensta gymnasium och tog initiativet när det stod klart att Tensta träff – en mötesplats för Järvabor – skulle stänga.
– Nu står vi här knappt tre år senare och snart blir det av, det känns nästan overkligt. Det blir så tydligt: jag kan faktiskt påverka. Jag kan göra skillnad.
Har jobbat på Tekniska museet sedan 2015
Ålder: 39 år.
Gör: Kreativ direktör för Tekniska museet.
Bakgrund: Utbildad gymnasielärare i samhällskunskap, historia och internationella relationer. Har tidigare varit utställningsproducent för bland annat Arbetets museum, Falu Gruva och Svenska paviljongen vid Världsutställningen i Dubai. Har jobbat på Tekniska museet sedan 2015.