I höstas bestämde kulturförvaltningen i Göteborg sig för att ta fram en kunskapsöversikt om museernas värde. Till grund låg insikten om att det offentliga får allt svårare att få ihop ekonomin samtidigt som det finns en syn på museum och kultur som något extra, som inte nödvändigtvis behövs.
– Det har funnits en obekvämhet i att tala om kultur i monetära termer. Samtidigt är vi alla ute efter att ha ekonomiska förutsättningar för att bedriva våra verksamheter och då måste vi visa att de är omistliga investeringar, säger Klas Grinell, utvecklingsledare på kulturförvaltningen i Göteborgs stad, docent i idéhistoria samt författare till den färska rapporten.
Han berättar att det som förvånade honom mest efter att ha gått igenom de senaste rönen på området var att bilden var så entydig: oavsett vilka metoder eller variabler som används visar forskningen att museer ger mångfaldig avkastning.
– En del modeller är väldigt tydliga med exakta summor, andra är lite lösare, men alla visar att det finns stora monetära värden för samhället att investera i museer. Att de är väldigt prisvärda.
Vad som också överraskade var att alla rön entydigt pekar på att museer ger som mest avkastning när de ägnar sig åt sin kärnverksamhet.
– Jag hade kanske förväntat mig att det skulle handla mer om kringinvesteringar, om hotellnätter och glassförsäljning. Men det är tydligt att det är när vi är som bäst på att vara museum som vi är mest värda, säger Klas Grinell.
Klas Grinell är utvecklingsledare på kulturförvaltningen i Göteborgs stad, docent i idéhistoria samt författare till rapporten Att belägga museers värde.
Den mest övertygande modellen han hittat är utvecklad av den amerikanske forskaren John Falks. Metoden gör det möjligt att mäta och prissätta hur mycket välbefinnande museibesökare får ut av sina besök.
– Han pratar om välbefinnande ur ett evolutionärt perspektiv, att man kan omformulera kampen för överlevnad som kampen för välbefinnande. Och att museer ger några av de mest minnesvärda och meningsfulla upplevelserna, vilket förbättrar våra möjligheter till välbefinnande.
En god museiupplevelse är alltså det bästa ett museum kan leverera, säger Klas Grinell. Att sälja många biljetter eller ordna kringverksamhet blir då sekundärt, eftersom det som verkligen spelar roll är vad publiken uppfattar som meningsfullt. Upplevelsen av mening är också viktigast på sikt, vilket betyder att den mycket väl kan skava i stunden.
Kultur är inte en kostnad – det är en god, säker och prisvärd investering i ett gott samhälle.
Vilka medskick har du till museisektorn?
– Det finns goda belägg från olika håll att samhället behöver institutioner som museer, att de är omistliga bidrag till en god stad. Om inte vi vet och säger det är det osannolikt att andra upptäcker det. Vi ska vara stolta över hur viktig och meningsfull verksamhet vi bedriver.
Vad är viktigast för landets politiker att känna till?
– Kultur är inte en kostnad – det är en god, säker och prisvärd investering i ett gott samhälle. Samhället behöver institutioner som håller ihop det, som skapar tillit och välbefinnande, enskilt och socialt. Utan den här typen av arenor fungerar inte ett samhälle väl.
Så skapar museer värden
Enligt kunskapsöversikten Att belägga museers värde finns det flera olika sätt att mäta hur mycket ett museibesök är värt. Några exempel:
- Tillit. I Sverige är den sociala tilliten ovanligt hög, enligt OECD utgör den 20 procent av BNP. Om museer, som har ett av det svenska samhällets högsta trovärdighetstal, bidrar med en procent till den sociala tilliten skulle de (2021) rent hypotetiskt vara värda 10 miljarder kronor. Samma år var de offentliga museianslagen 4,7 miljarder kronor.
- Hälsa. Det är belagt att kultur och museer bidrar till bättre hälsa. Det innebär att finns samhällsekonomiska besparingar att hämta, eftersom de människor som tar del av museiverksamhet kostar mindre i sjukvård. Forskning visar också att museiaktiviteter är effektiva för att få långtidsarbetslösa åter till arbetsmarknaden.
- Lokal utveckling. Museer kan vara motorer för lokal utveckling, för den ekonomiska, men också för stadsutveckling och stärkandet av lokalsamhället.
- Besöksnäring. En analys utförd innan pandemin visar att 48 procent av Berlins turister bland annat kom för att besöka museer, och att dessa besökare stannade fler dagar än andra. När museerna kunde visa detta fick de också mer anslag.
- Välbefinnande. Museer upplevs av besökarna som platser som främjar deras välbefinnande på kort och lång sikt. Forskaren John Falks välbefinnandemodell visar att varje museikrona genererar tio till femtio gånger så stort socioekonomiskt värde.
Källor: Att belägga museers värde, Klas Grinell
