Konkurrensen om jobben i museisektorn är hård – och kommer fortsätta vara det på minst fem års sikt, enligt rapporten Framtidsutsikter från Saco. DIK har som fackförbund för yrkesgrupperna i sektorn tagit fram prognosen i rapporten som sträcker sig till 2028.
Museiyrken spänner över en rad olika utbildningar och ämnesområden som till exempel arkeologi, konstvetenskap, etnologi, historia, idéhistoria eller museilogi. Och svenska museer har väldigt olika förutsättningar, storlek på verksamhet och skilda rekryteringsbehov.
Malmö Museer är södra Sveriges största museum med ett brett uppdrag, cirka 90 anställda och många olika yrkeskategorier under sitt tak.
– Vi är bland annat ett tekniskt museum, vi är ett sjöfartsmuseum och vi har dessutom ett akvarium så vi är också officiellt en djurpark också – så vi täcker in väldigt många fackområden i vår verksamhet, säger Mats Fastrup, biträdande museichef och fortsätter:
– Det vi ser nu hos oss, men också på nationell nivå, är ett ökat besöksantal och att museerna blir mer och mer populära mötesplatser. Så den kompetens vi behöver få in är de som jobbar med verksamhetsutveckling och publikutveckling – den aspekten av verksamheten är väldigt viktig. Men vi kommer alltid behöva specialisterna som tar hand om samlingarna.
Mats Fastrup är biträdande museichef på Malmö museer.
Foto: Malmö museer
Just specialisttjänster, som till exempel konservatorer, blir det allt vanligare att museerna köper in på frilansbasis vid behov, enligt Mats Fastrup.
– Men det beror helt på vad man är för slags museum, vissa museer kanske behöver ha en anställd konservator för att man till exempel har en omfattande och särskild samling som kräver en specifik kompetens.
Mats Fastrup tar också upp att digital kompetens blir allt viktigare och att den måste in i alla yrkesroller i sektorn.
– Det är lätt att tänka att vi behöver digital kompetens och så rekryterar man en specialist inom området, men det handlar lika mycket om att lära sig nytt och förstärka befintlig kompetens med det digitala.
Även Peter Skogh, museichef på Tekniska museet i Stockholm, är inne på den digitala kompetensen.
– Vi ser ett behov av specialister inom olika typer av digitala presentationstekniker. Men också tvärdisciplinära experter som till exempel fysiker/teknikhistoriker eller pedagog/ingenjör, säger han.
Peter Skogh är museichef på Tekniska museet i Stockholm.
Karin Nilsson, biträdande överintendent på Arkdes, är inne på ett liknande spår och ser ett stort behov av så kallade hybridkompetenser i sektorn.
– Jag bedömer att det är mycket svårt att hitta rätt kompetens över lag, och då speciellt kombinerade kompetensområden. Det gäller hela bredden från samlingsförvaltning, till utställningsproduktion och redaktörer, säger Karin Nilsson.
Sammantaget säger alla museichefer som Magasin K varit i kontakt med att det inte är lätt att hitta rätt kompetens – trots att ansökningarna till tjänsterna är många.
Och det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb, enligt Sacos rapport.
Karin Nilsson är biträdande överintendent på Arkdes.
Mats Fastrup på Malmö museer tipsar nyexade inom området att söka praktik, vikariat och bygga upp sitt CV den vägen. Peter Skogh på Tekniska museet tror att en väg in i branschen är att försöka, oavsett yrkesroll, jobba med projekt och processer och ha ”ett agilt mindset”, alltså att snabbt kunna ställa om, byta tankespår och konstant hålla koll på vad som händer i världen.
– Det är ett stort plus att ha den kompetensen, för då blir man lätt en agent för förändring och bidrar därmed till att kunna katalysera utveckling.
Bred bransch
Eftersom området rymmer en mängd olika arbeten är det svårt att säga exakt hur många
som är yrkesverksamma i museibranschen. Som exempel arbetar ungefär 2 300 personer
som museiintendenter och 1 200 som arkeologer eller specialister inom
humaniora, enligt SBC.
