Tidningen Chef har frågat 1 236 chefer om de tycker det är dags att se över arbetstidens längd. En majoritet, 66 procent, svarar ja på frågan, och ytterligare 17 procent säger att det behövs i vissa branscher, till exempel där det förekommer fysiskt tungt arbete.
Frågan om förkortad arbetstid har diskuterats inom DIK under flera år. 2021 bestämde kongressen att förbundet skulle ha en 35 timmars arbetsvecka som vision och driva frågan. Och sedan årsskiftet arbetar förbundets anställda i Stockholm, Malmö och Göteborg just 35 timmar i veckan.
Johanna Lindell är förbundsdirektör på DIK och hon ser, drygt två månader efter införandet, bara positivt på arbetstidsförkortningen. Dock har inte alla medarbetare ännu lyckats komma ner till 35 timmar helt och fullt.
–Den största vinsten är att få mer tid över till fritid. Att vara mindre slutkörd när arbetsdagen är slut. Livet är för kort för att bara ha energi till att jobba.
Hur har det funkat hittills med arbetstidsförkortningen tycker du?
– Bra tycker jag, vi har inte gjort någon kvantitativ uppföljning ännu, men jag hör och ser att medarbetare hittar sätt att korta arbetstiden. Vi har inte lyckats fullt ut ännu men jag har goda förhoppningar att vi inom några månader har sänkt arbetstiden i realiteten också, för alla.
Hinner verkligen medarbetarna med det de ska göra på kortare tid?
– Jag tror att för väldigt många kontorsarbeten så finns det tidsvinster att göra, det finns en hel del saker som vi alla gör, som går att göra på kortare arbetstid, om vi verkligen vill. Och motivatorn att jobba mindre är oslagbar.
Om man som arbetsgivare vill sträva mot att korta arbetstiden – i vilken ände ska man börja?
– Många arbetsgivare i Sverige har ju valt att införa arbetstidsförkortning som ett test, kanske känns det mindre läskigt att inte permanenta arbetstidsförkortningen. Genomgående för dessa tester är ju att produktiviteten är densamma och sjukskrivningssiffrorna blir bättre, säger Johanna Lindell.
