Det var 2018 som bild och form blev ett eget område i kultursamverkansmodellen, som fördelar statliga medel till kultur i tjugo av landets regioner och där staten, regioner och kommuner samverkar i dialog med civilsamhället och det fria kulturlivet.
Men konkurrensen om medel till bild- och formområdet är stor, det visar en ny rapport från Kulturrådet som släpps i dag. Dessutom har söktrycket ökat drastiskt de senaste åren samtidigt som det statliga anslaget inte längre räknas upp. Något som redan fått kännbara konsekvenser, enligt Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin:
– Att det tidigare fanns en årlig uppräkning av anslaget till regional kultur har gjort att det funnits utrymme att prioritera nya verksamheter, som konst- och kulturområden med svag infrastruktur. Det har gjort att flera bild- och formverksamheter kunnat komma in i modellen. Nu har vi inte det verktyget längre, säger Kajsa Ravin till Magasin K.
Hon tillägger att det är första gången som Kulturrådet fördelar mindre medel till kultursamverkansmodellen och att de ännu inte vet vad det får för effekter på sikt, men tillägger att uppräkningen skapade en långsiktighet för Kulturrådet, som fördelar medlen, och att myndigheten nu får satsa på ökad samverkan och kunskapshöjande insatser med regionerna istället.
– Kulturrådets uppdrag är att fördela befintliga medel och att arbeta kunskapsuppbyggande. Så det är det som vi får göra nu: bygga kunskap genom att följa utvecklingen.
Enligt Kulturrådet riskerar minskningen av statsbidraget till landets regioner att försvaga villkoren både för de regionala institutionerna och det fria och ideella kulturlivet som de samverkar med. Därför rekommenderar myndigheten regeringen att förstärka medlen till kultursamverkansmodellen samt till anslaget till fria arrangörer av bildkonst.
– Det är det som är viktigt i det här ekosystemet – att staten tillsammans med regionerna har en framåtlutad roll. Därför har vi pekat på att flera olika delar inom bild- och formområdet behöver förstärkta stöd. Det är en tydlig signal till politiken, säger Kajsa Ravin.
Hur mycket Kulturrådet kommer äska för regional kulturverksamhet budgetåren 2026 till 2028 meddelas senast 1 mars. Men klart är att behoven man ser är stora, inte minst då regeringen i budgeten för 2025 valde att omfördela 20 miljoner kronor från kultursamverkansmodellen till statsbidraget Skapande skola vilket ledde till att Kulturrådet fattade beslut om att inte utlysa nya utvecklingsbidrag för regional kultur.
Jag tycker det är viktigt att se att det har skett en enorm kunskapsuppbyggnad i många regioner kring bild- och formområdets förutsättningar.
För att stärka bild- och formområdet rekommenderar också Kulturrådet att mer medel tillförs på grund av det nya MU-avtalet. Risken, som Kulturrådet ser det, är annars att landets utställningsverksamhet stramas åt.
– MU-avtalet har varit en jätteviktig del i att konstnärerna ska få en rimlig ersättning för sitt arbete. Men för att avtalet ska kunna upprätthållas i den fria verksamheten behövs det mer medel. Annars blir effekten ett mindre utbud, med färre utställningar och på sikt möjligen färre konsthallar, säger Kajsa Ravin.
Det utmanande ekonomiska läget till trots – Kulturrådets generaldirektör vill också lyfta fram att det har skett en positionsförflyttning i och med att MU-avtalet kommit till och att området bild och form införlivats i kultursamverkansmodellen.
– Jag tycker det är viktigt att se att det har skett en enorm kunskapsuppbyggnad i många regioner kring bild- och formområdets förutsättningar. Att det har varit ett framåtlutat arbete som regionerna har bedrivit, vilket lett till en förstärkning av den här sköra infrastrukturen.
Enligt Kulturrådets rapport har flera regioner påbörjat insatser för att stärka bild- och formkonsten. Bland dem nämns nya resurscentrum för konst och interregionala samarbeten, som Regionssamverkan Sydsverige och Kultur i Norr.
