De 74 ombuden som samlats på Rönneberga kursgård för DIK:s kongress var i stort sett eniga med den avgående förbundsstyrelsen om förbundets vision, åsiktsprogram och verksamhetsprioriteringar för de kommande tre åren. Visionen, så som styrelsen hade formulerat den, antogs av en enig kongress.
Det första temat i åsiktsprogrammet, ”hållbart arbetsliv”, inleddes med att en generell arbetstidsförkortning ska genomföras med målet om 30 timmar per vecka, vilket kongressen enhälligt ställde sig bakom. Det här var också frågan som flest ombud på förhand listat som sin viktigaste.
AI var ett annat ämne som engagerade, där videoproducenten Anders Carlsson menade att åsiktsprogrammet var för positivt hållet mot AI.
– Jag förstår att AI kan vara bra, men just i min yrkesroll möter jag aspekter av AI som inte är etiskt försvarbara. Min intention med min att-sats är att vi bevakar både de positiva och negativa sidorna med AI av våra yrken, sade han.
Robin Moberg, till vardags kansliråd på Utbildningsdepartementet, lyfte också vikten av att belysa hur desinformation påverkar arbetsmiljön och kan leda till hot och hat.
De båda förslagen ledde till en omskrivning av åsiktsprogrammet, där det beslutades att DIK ska bevaka ”hur desinformation påverkar människors arbetsplatser och arbetsmiljö” och ”belysa både positiva och negativa effekter av nyttjandet av AI i förhållande till medlemmarnas yrkesroller”.
Anna Troberg, i mitten, fick förnyat förtroende som förbundsordförande.
Foto: Rebecka Gordan
I delen av åsiktsprogrammet som handlade om livslångt lärande ville ombuden lägga till att-satser om ökade resurser för studentfackligt arbete, vilket bifölls, samt att DIK ska arbeta för en yrkeslegitimation för bibliotekarier.
– Där vidhåller vi i styrelsen att vi inte ska verka för yrkeslegitimation för bibliotekarier – yrkeslegitimationer är till för att skydda hälsa och säkerhet för allmänheten, sade avgående styrelseledamoten Elin Nord, apropå en motion där styrelsen föreslagit avslag.
Trots detta ställde sig flera ombud i talarstolen och argumenterade för en yrkeslegitimation. Bibliotekariestudenten Emelie Jansson menade att den ökande faktaresistensen i samhället visst handlar om hälsa och säkerhet:
– I dag har vi ett samhälle där det är svårt att skilja fakta från fiktion. Bibliotek är en av institutionerna med högst förtroende och då behöver vi veta, när vi går in på ett bibliotek, att hon är den hon utger sig för att vara och att han har den kompetensen som han utger sig ha, sade hon.
Ett yrkande om att DIK ska verka för att skydda titeln bibliotekarie togs sedan upp för omröstning, men det avslogs av kongressen.
Överlag röstade ombuden nästan helt i enlighet med styrelsens förslag när det kom till de 31 motionerna som inkommit till kongressen, med förändringen att ombuden fick bifall på ytterligare fyra att-satser i tre motioner.
En av dem var en att-sats i en motion om att DIK ska verka för kulturens värde, där bibliotekarien och kommunombudet Carolina Dennisdotter och hennes kollegor från DIK-styrelsen i Göteborg fick med sig ombuden på att DIK ska verka för ökad forskning om kulturens betydelse för samhället.
– Vi är alla medvetna om att kulturen har ett värde i sig, men det hjälper inte att säga det när man sitter med höga chefer som vill göra neddragningar. Därför behöver vi underlag från forskning om vad kulturen ger samhället, de långsiktiga vinsterna, sade Carolina Dennisdotter när hon gick upp och talade för tillägget, som infogades under åsiktsprogrammets rubrik ”kulturens roll”.
Efter att åsiktsprogrammet tagits behandlades DIK:s kommande verksamhetsprioriteringar, där arkivarien Peter Isotalo fick med sig kongressen på två nya att-satser. Den ena lyfte att DIK ska verka för en inkludering av perspektiv kring informationsförvaltning utanför ABM-sektorn och arkivinstitutioner, den andra att DIK ska verka för att stärka tillsynsverksamheten även av myndigheter som inte lyder under Kulturdepartementet.
Överlag röstade ombuden nästan helt i enlighet med styrelsens förslag.
Foto: Rebecka Gordan
En motion från presskommunikatören Mattias Mitz om att stärka kommunikatörer i offentlig verksamhet fick stöd av kommunikatören Maria Soner Koreyat, som fick med sig ombuden på en omskriven version av en av motionens att-satser. Det ledde till att DIK nu ska ta fram en strategi ”för att proaktivt möta kritik mot kommunikatörer där den dyker upp på lokal och på nationell nivå”.
Kommunikatörernas närvaro i förbundets prioriteringar stärktes ytterligare med ett tillägg av kommunikatören Erik Boman, som ansåg att en formulering om att ”värna principen om en armlängds avstånd och den akademiska friheten samt ett starkt skydd mot otillbörlig politisk påverkan” behövde kompletteras med en skrivning om att förbundet ska ”värna den professionella kommunikationens roll för att motverka desinformation och stärka demokratin och tilliten i samhället”.
– Ett tema för de här två dagarna är att vi ska försvara vår demokrati. Jag tycker att vi har fått in det jättebra i kulturens viktiga roll – men vi är många som jobbar med det här som inte jobbar i kultursektorn, sade Erik Boman när han argumenterade sitt tillägg, som därefter bifölls av kongressen.
Under kongressens sista timmar diskuterades direktiven till den interndemokratiutredning som styrelsen initierat. Ett förslag som enligt My Malmeström-Sobelius, avgående andra vice ordförande i styrelsen, i grunden handlar om ”hur fler ska kunna vara delaktiga i DIK mellan kongresserna”. Men trots att frågan om lokalfackligas villkor stod högst på agendan till årets kongress, sett till antalet motioner om saken, gav ämnet inte upphov till någon högljudd debatt.
I stället jämkade sig styrelsen med ett par förslag från ombuden, vilket ledde till att två nya direktiv kom till. Dels ska utredningen titta på utökade möjligheter för fackligt lokalt engagemang för personer med atypiska anställningar, dels ska förbundsstyrelsen utreda frågan om alternativa valkretsar och ge förslag om det till kongressen 2027.
Kongressen godtog styrelsens förslag på en höjd medlemsavgift med tjugo kronor i månaden.
