Kulturkanon-projektet är en del av Tidöavtalet. Historikern Lars Trägårdh leder en kommitté som ska utse expertgrupper och välja ämnesområden. I regeringens direktiv till kommittén står det att samråd ska ske med samerna och de nationella minoriteternas organisationer. Men minoriteterna menar att de inte har något inflytande över processen, skriver Dagens Nyheter. I tidningen beskriver de ett möte med Lars Trägårdh där de fått information om att representanter för de nationella minoriteterna inte kommer ingå i expertgrupperna.
Annette Kohkoinen från Svenska tornedalingars riksförbund betonar att lagen kräver att minoriteter ska få påverka frågor som berör dem.
– En svensk kulturkanon påverkar oss jättemycket. Det är en del av att skriva Sveriges historia, men vi får inte vara med i arbetet. Det är absurt, vi lever i år 2024. Det här är inte acceptabelt. Det är ett fortsatt förtryck, säger hon till tidningen.
Lars Trägårdh säger till DN att han jämställer de nationella minoriteterna med allmänheten:
– Minoriteterna är välkomna att skicka in förslag och fotografier på lite av varje. Men de har ingen specialstatus i relation till alla andra människor i det här landet. Jag har ingen gräddfil för tornedalingar före bandyälskare.
Magasin K har tidigare skrivit om att kulturkanon-utredningen ska vara klar om mindre än ett år och att varken expertgrupper tillsatts eller ämnesval presenterats ännu. Dessutom har endast ett tjugotal förslag hittills kommit in från allmänheten. Enligt utredningens huvudsekreterare Björn Östbring kommer man dock snart lansera en hemsida där det ska bli enklare att lämna förslag till en kanon.
