I samband med Magasin K:s undersökning, som visar att fyra av tio kommuner saknar tillgång till en utbildad arkivarie, har Riksarkivet nu gått ut med ett officiellt uttalande kring läget, som myndigheten anser är ”allvarligt”. Magasin K ringde upp riksarkivarie Karin Åström Iko, för att be henne utveckla myndighetens syn på siffrorna.
Vad visar Magasin K:s granskning?
– På något sätt signalerar det att frågorna inte är särskilt viktiga, för om man tyckte det skulle man se till att man har rätt kompetens. Det visar att man inte förstår värdet av att ha en långsiktig strategisk planering och säkerställande av att data och arkiv bevaras, säger Karin Åström Iko.
Fyra av tio saknar utbildad arkivariekompetens, hur ser du på det?
– Det är klart problematiskt och bra att få fakta på bordet. Vi borde ha en likabehandling i Sverige kring hur information och data behandlas så att alla har rätt till samma information. Men nu har Pajala ett regelverk och Ystad ett annat, och det blir ganska kostsamt att alla sitter och uppfinner hjulet hela tiden.
Medan Riksarkivet är arkivmyndighet för staten beslutar alltså landets regioner och kommuner om sina egna arkivföreskrifter. Något som Riksarkivet vill ändra på.
Sedan arkivutredningen startade har vi lyft att vi borde ha ett ökat mandat att föreskriva vad som ska gälla i kommunerna och regionerna.
– Sedan arkivutredningen startade har vi lyft att vi borde ha ett ökat mandat att föreskriva vad som ska gälla i kommunerna och regionerna. Då skulle vi få ett regelverk som alla tillämpar, i stället för att varje kommun och region styr sig själv.
Till det kan tilläggas, fortsätter Karin Åström Iko, att vi i dag lever i en digital tidsålder där informationen som produceras är så skör att den måste omhändertas redan från början.
– Det är inga gamla pärmar som du hittar femtio år senare i ett garage som du kan säkra. Utan då är datan förstörd. Men på något sätt har det inte fått genomslag i samhället att vi måste satsa på de här frågorna. Utan det är först när datan försvinner som det blir reellt.
Vad är nästa steg nu, vad behöver göras?
– Bristen på arkivarier är en fråga för kommunerna. Vi på Riksarkivet har för avsikt att fortsätta ha en bra dialog med Sveriges kommuner och regioner för att se om vi gemensamt kan hitta smarta lösningar. Men det viktigaste är att man som kommun inte sitter i egen box utan att man funderar över hur man i samverkan med andra kan lösa den här utmaningen.
Har man en välutbildad kompetent arkivarie i sin organisation kommer den personen effektivisera arbetet.
Vilka konsekvenser kan den här arkivariebristen få?
– Konsekvensen blir att viktig data inte tas om hand. Men också att man får använda skattepengar i efterhand för att rekonstruera data som inte har blivit systematiskt organiserad redan från början, säger Karin Åström Iko och tillägger:
– Det är klart att det är en ekonomiskt svår situation där alla måste vända och vrida på varenda skattekrona. Men har man en välutbildad kompetent arkivarie i sin organisation kommer den personen effektivisera arbetet.
Vad är ditt medskick till landets kommuner?
– Jag vill verkligen framhålla att det finns många som har satsat på arkiven och som gör ett fantastiskt jobb utifrån de resurser de har. Men på andra ställen har man underlåtit det här och inte haft kompetens på många år och där finns det en stor risk att samhällsviktig information går förlorad, vilket är en otroligt angelägen fråga för hela samhället.
