I sin roll som utvecklingsledare ansvarar Maria Fredriksson för att leda organisationsövergripande utvecklingsfrågor tillsammans med sina kollegor. Hon ingår i ledningsgruppen och driver deras frågor samtidigt som hon leder verksamhetsledarna på Uppsala kommuns tretton bibliotek. Dessutom stöttar hon nätverksgrupper och ansvarar för kompetensutvecklingen.
Under sina 20 år i olika roller i biblioteksvärlden har Maria Fredriksson genomfört flera förändringsarbeten, bland annat har hon varit med och byggt upp en ungdomsverksamhet på Stadsbiblioteket i Uppsala. Från sin tid som ungdomsbibliotekarie har hon fått med sig den syn på inkludering och delaktighet som hon har fortsatt utveckla. Delaktighet är alltid det viktigaste i alla förändringar, menar hon.
– Men när man jobbar med delaktighet måste man vara tydlig med vad som kan förändras och vad som inte kan förändras. Man kan inte bara fråga “vad vill ni förändra?”, för om man väl bjuder in till delaktighet måste man våga genomföra de förändringar som föreslås.
För Maria Fredriksson är bibliotekens tillgänglighet och öppenhet centralt. “Vi ska vara tillgängliga för människor med olika funktionsvariationer och språk, vi ska ha tillgängliga rum, jobba med läsfrämjande och digital inkludering. Ingenting av det går att göra om man inte har ett öppet bibliotek, att vi arbetar där människor finns.”
Foto: Jonas Eng
En av de senaste satsningarna som Maria Fredriksson har arbetat med är att främja pojkars läsning.
– Som bibliotek får vi ofta uppdrag som kan uppfattas som att man ska försöka ändra en hel samhällsutveckling, som pojkars läsning. Då gäller det att bryta ner frågan för att se vad det egentligen innebär. Men vi har försökt ta oss an det här uppdraget, förklarar hon.
Biblioteket Uppsala har försökt förstå och möta pojkars behov genom enkätundersökningar, rapporter och speciellt dedikerade medarbetare. Alla kommunens bibliotek har uppmanats att närstudera statistik och enkätsvar för att identifiera förändringar som kan gynna pojkars läsning, som att förändra skyltningen eller se till att de böcker som pojkar uppger att de vill läsa verkligen finns.
På Stadsbiblioteket Uppsala har man bland annat köpt in nya böcker, skruvat på programverksamheten och vidareutvecklat avdelningen för fantastik. De har också jobbat uppsökande på platser där pojkar träffas.
Arbetet kommer att följas upp för att se vilka förändringar biblioteken har genomfört, och vad som har skrivits in i deras verksamhetsplaner.
Maria Fredriksson har jobbat 20 år i bibliotekssektorn.
Foto: Namn Efternamn
När det gäller förändringsarbete i organisationen betonar Maria Fredriksson vikten av att förstå att människor reagerar olika på förändringar.
– Vi behöver både medarbetare som är tveksamma till förändringar och medarbetare som omfamnar dem. Tillsammans blir det en väldigt bra balans, så jag försöker skapa en process där alla förstår förändringen och får komma till tals.
Maria Fredriksson har en strategi där hon identifierar ett nuläge och ett önskat läge. Det önskade läget ska helst vara något man vill förändra i verksamheten, men det kan också vara en nödvändig neddragning.
– Oavsett vilket behöver man involvera många medarbetare för att nå det önskade läget. Och stora förändring måste få ta tid, säger hon och tillägger:
– Att förstå en förändring och hålla med om en förändring är olika saker. Men att förstå förändringen är en förutsättning för att genomföra den, annars kommer den inte att få genomslag. Då behöver man lyssna på alla och se om man ska göra några justeringar, sedan kan man komma till en acceptans. Vissa kommer till den här acceptansen väldigt snabbt, för andra tar det längre tid.
Just nu arbetar Maria Fredriksson och hennes medarbetare med en omfattande förändring – en ny biblioteksplan.
– Vi är en stor organisation med många bibliotek, och målet är att jobba smartare genom att inte jobba exakt likadant i alla bibliotek. Den förändringen kommer att ta tid.