I det nya lagförslaget, som nu lämnas i en lagrådsremiss till Lagrådet för granskning, föreslår regeringen en ändring i skollagen som säger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten. Med skolbibliotek menar man: ”en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen”.
Om särskilda skäl finns kan skolbiblioteksverksamheten dock få genomföras på ett folkbibliotek eller på ett skolbibliotek på en annan skolenhet.
Nytt är också ett lagkrav på att alla huvudmän, till exempel kommuner eller skolföretag, ska ha en biblioteksplan för skolbiblioteket.
– Det är bra att man lägger det här förslaget, men det är inte så specifikt hur många utbildade bibliotekarier som behövs på ett antal elever. Vi har sagt att det ska vara en heltidstjänst på 300 elever i grundskolan och på 400 elever på gymnasiet. Vi vet att på många skolor ser det helt annorlunda ut, säger Anna Troberg.
När det kommer till just bemanningen är förslaget att skolbiblioteken ska vara bemannade ”i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås”. Och ändamålet preciseras som att skolbiblioteket ska ”främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet”.
Någon lägre gräns för bemanning finns inte med i lagförslaget. ”Hur hög bemanningen ska vara på en enskild skola måste bedömas utifrån antalet skolelever och att skolbiblioteket fortlöpande ska kunna användas som en resurs i undervisningen” skriver regeringen i lagrådsremissen.
– Vi vet att det är många skolbibliotekarier som sliter för att räcka till för eleverna, så det måste fungera i praktiken och inte bara på pappret, kommenterar Anna Troberg.
Om skolbiblioteken ska bemannas med samma frekvens som i dag skulle det behövas ytterligare 1 300 heltidstjänster, visar en kartläggning som Magasin K tidigare gjort.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK.
Regeringen skriver också att det inte är ett realistiskt krav att skolorna endast ska få anställa personal med utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap med tanke på bibliotekariebristen. Däremot skriver regeringen att skolorna ska sträva efter och anstränga sig för att ha en utbildad bibliotekarie i första hand och i andra hand personal med ”annan relevant akademisk utbildning”. Med det menar man till exempel en ämneslärarexamen eller en kandidatexamen i journalistik eller litteratur.
– Det är riktigt att det inte är realistiskt i dag, det utbildades alldeles för få bibliotekarier. Man ska absolut sträva efter att anställa en utbildad bibliotekarie, men då måste man naturligtvis också utöka utbildningsplatserna. DIK vill att det ska vara utbildade bibliotekarier som bemannar skolbiblioteken, säger Anna Troberg.
Satsningen inleds inför höstterminen 2025 med 218 miljoner kronor, det ska enligt skolminister Lotta Edholm (L) ge huvudmännen tid att anställa personal. 2026 satsar man 433 miljoner kronor.
– Det är viktigt att det här finansieras ordentligt och att det blir ett riktat statsbidrag så att pengarna inte går till något annat i kommunerna, säger Anna Troberg.
