– Läget är akut och flera saker behöver göras. Det viktigaste är att se över regelverket för upphandlingar och höja beloppsgränsen för när ett anbud måste göras, säger Petra Aldén Rudd, arkeolog på Rio Göteborg och ordförande i Sveriges uppdragsarkeologiska branschorganisation, Subo.
2019 påbörjade Riksantikvarieämbetet, RAÄ, ett arbete med att kartlägga bristerna inom det uppdragsarkeologiska systemet. I det arbetet ingick både länsstyrelserna och representanter för uppdragsarkeologin.
2022 kom rapporten Uppdragsarkeologi – nuläge och utvecklingsbehov där nio olika förbättringsområden presenterades, som sedan låg till grund för en handlingsplan som slog fast vilka frågor som var prioriterade. Den handlade bland annat om att utveckla samråden med exploatörerna, förbättra kvaliteten på länsstyrelsernas bedömningar och driva frågan om höjd beloppsgräns (från dagens 20 till 50 prisbasbelopp) för när ett anbudsförfarande ska göras gentemot närings- och kulturdepartementet.
Men nyligen stod det klart att RAÄ har lagt ned arbetet med handlingsplanen på grund av resursbrist och att frågorna i stället ska drivas som enskilda ärenden.
I en skrivelse riktar nu Subo och Museiarkeologiska branschorganisationen, M-ark, skarp kritik mot RAÄ. Att skrota handlingsplanen skadar tilltron till det uppdragsarkeologiska systemet och kan leda till att stora exploateringsprojekt blir försenade med enorma kostnadsökningar som följd, argumenterar de två organisationerna.
Petra Alden Rudd, ordförande i Sveriges uppdragsarkeologiska branschorganisation, Subo.
RAÄ:s arbete med föreskrifter och styrning och den stöttande och främjande rollen är avgörande för uppdragsarkeologin. Just därför är besvikelsen stor i branschen, konstaterar Petra Aldén Rudd:
– Först pekar man ut en rad områden som måste förbättras, sedan väljer man plötsligt att inte driva de frågorna vidare. Det blir som ett dubbelt svek. Om inget görs kan vi få sämre och spretigare bedömningskriterier och orimliga handläggningstider. Risken är att fornlämningarna i backen tar stryk, säger hon.
Enligt Miranda Ternald, enhetschef på RAÄ:s avdelning för bidrag och skydd av kulturmiljöer, handlar det om en prioritering i en pressad ekonomisk situation:
– Handlingsplanen innehåller många olika åtgärder, men mot bakgrund av det kärva ekonomiska läget måste vi prioritera de saker som är mest angelägna. Det gäller inom detta område såväl som inom myndighetens övriga uppdrag.
Vad är mest angeläget?
– Det mest prioriterade just nu är arbetet med föreskrifter och vägledningar. Vi jobbar med vägledningar för fornlämningsbegrepp och planerar att se över nuvarande föreskrifter under 2025.
Har du förståelse för branschens oro?
– Jo, till viss del, men vi vill vara tydliga med att avvecklingen av handlingsplanen inte betyder att vi slutar arbete med dessa frågor, säger Miranda Ternald.
Nyckelfrågan är beloppsgränsen för när en LOU-liknande upphandling måste göras, anser Petra Aldén Rudd. Om anbudsgränsen höjs från dagens 20 till 50 prisbasbelopp, skulle mycket tid och resurser frigöras för både arkeologiföretagen och länsstyrelserna, resonerar hon:
– I ett system med extremt knappa resurser sitter länsstyrelserna och gör prisjämförelser som kokar ned till vilket anbud som har den billigaste grävmaskinen. Det avgörande borde rimligen vara vem som kan utföra den bästa arkeologin, säger Petra Aldén Rudd.
