Varje år släpper SOM-insitutet statistik över allmänhetens förtroende för olika institutioner och yrkesgrupper. Förtroendet för poliser, sjukvårdspersonal, journalister och rikspolitiker har mätts sedan 2002, medan kommunikatörerna i år är med för första gången. Skälet, enligt SOM-institutets forskningskommunikatör Daniel Jansson, är att kommunikatörerna kan ses som ett yrke som är typiskt för samtiden.
– Vi tyckte att det kändes relevant. Det är ett yrke som blivit allt vanligare och som folk skulle kunna ha en åsikt kring, eftersom det diskuterats, säger han.
SOM-insitutets undersökning, som besvarades av personer mellan 16 och 90 år hösten 2023, visar att endast 25 procent av svenskarna säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för hur kommunikatörer sköter sitt arbete.
– Det är relativt lågt att bara var fjärde svensk kan sägas ha förtroende för kommunikatörer. Jämfört med de andra yrkesgrupperna ligger kommunikatörerna på delad sistaplats med rikspolitiker, säger Daniel Jansson.
Samtidigt, tillägger han, visar en fördjupad analys att över hälften av alla svarande, 56 procent, väljer mittalternativet ”varken stort eller litet förtroende”.
– Det indikerar att det kan vara svårt att ha en bild av kommunikatörernas arbete och att man därför har svårt att ta ställning. De andra yrkesgrupperna har man en bättre bild av vad de gör.
Daniel Jansson, forskningskommunikatör på SOM-institutet. Foto: Ellika Henrikson
Daniel Jansson lyfter också att bland de som tar ställning är det fler som är positivt inställda till kommunikatörernas arbete än de som inte är det, där andelen med litet förtroende är 19 procent. Det kan jämföras med rikspolitikerna, som får samma andel om 25 procent som har förtroende, men där 33 procent inte har det.
– Då kan man säga att det är en positiv förtroendebalans för kommunikatörerna. Medan det för rikspolitiker blir en negativ balans.
Störst förtroende för kommunikatörer har den yngsta åldersgruppen, personer som är 16 till 29 år. De är också fler i den gruppen som gör en bedömning. Enligt Daniel Jansson är den här åldersuppdelningen relativt unik för kommunikatörerna.
– Det vittnar om att det sannolikt kommer vara fler som tar ställning om tio år, säger Daniel Jansson.
Boende i större städer har högre förtroende för kommunikatörer än boende på landsbygden, men det finns inga tydliga skillnader vad gäller utbildning eller inkomst. Kvinnor har högre förtroende än män, vilket även gäller för de som står något till vänster i politiken. Lägst förtroende har personer som står klart till höger politiskt.
Sveriges Kommunikatörers vd och generalsekreterare Caroline Thunved säger att det såklart är tråkigt att inte fler har förtroende för kommunikatörer, och tillägger att branschen behöver bli bättre på att visa varför kommunikation är viktigt.
– Kommunikatörer skapar och driver förändring, men är också en grundsten i vår demokrati eftersom de upprätthåller medborgardialog och transparens mellan det offentliga och den enskilde.
Caroline Thunved, Sveriges Kommunikatörers vd och generalsekreterare. Foto: Anna-Lena Ahlström
Att en majoritet inte har någon uppfattning om hur kommunikatörer sköter sitt arbete samt att yngre är mer positiva tror hon liksom Daniel Jansson beror på att titeln är relativt nyetablerad. Att kvinnor har större förtroende förmodar hon hänger samman med att det är en kvinnodominerad bransch.
– Samtidigt vill vi att fler ska ha förtroende för kommunikatörer, för kommunikatören är direkt nödvändig för att kunna ta del av och lita på information som når offentligheten, säger hon.
Att det finns en så stor skillnad i förtroende mellan de som står något till vänster och de som står klart till höger förvånade däremot Caroline Thunved och kollegorna på Sveriges Kommunikatörer:
– Vi hoppas att SOM-institutet kommer fortsätta mäta förtroendet för kommunikatörer – så att vi kan skapa oss en djupare förståelse och kunskap.
Sjukvårdspersonal har högst förtroende
I år presenterade SOM-institutet allmänhetens förtroende för hur fem olika yrkesgrupper sköter sitt jobb. Högst förtroende får sjukvårdspersonal, som 86 procent av allmänheten har ”mycket stort” eller ”ganska stort” förtroende för. Motsvarande siffra för poliser är 73 procent, medan förtroendet för journalister ligger på 42 procent. Lägsta andelen har rikspolitiker och kommunikatörer med respektive 25 procent.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2023.
