I veckan släppte Svenska Arkivförbundet sin första statistikrapport inom ramen för den nationella kartläggning av enskilda arkiv som man för närvarande genomför. I fokus för den nya rapporten står landets länsarkiv, eller de regionala enskilda arkiven som de också kallas. Sammanlagt finns det 29 länsarkiv, där alla utom de två stockholmsbaserade finansieras genom Kultursamverkansmodellen.
I arkivförbundets rapport finns det bland annat statistik över forskning, ekonomi, analogt arkivbestånd och personal. Men det Svenska Arkivförbundet framförallt ser som anmärkningsvärt är de låga sifforna för det digitala bevarandet, sett till den stora mängd digitala information som skapas i dag.
– Framtidens källmaterial kommer att bestå av luckor från vår tid på grund av detta. För att motverka den utvecklingen behöver länsarkiven mer resurser till ändamålsenliga system för digitalt bevarande, skriver Svenska Arkivförbundets generalsekreterare Amanda Vesterlund i ett pressmeddelande.
Av samtliga länsarkiv har minst sju inget digitalt arkivbestånd. En allvarlig brist, menar Svenska Arkivförbundet som konstaterar att många av dagens länsarkiv saknar system för digitalt bevarande.
Av de som har ett digitalt bestånd toppar Folkrörelsearkivet för Uppsala län listan med 3 100 gigabyte, följt av Arkiv Jönköpings län med 3 000 gigabyte och Folkrörelsearkivet i Västerbotten med 1 567 gigabyte. Sett till nyförvärv ökade länsarkiven sammantaget sina digitala bestånd med cirka 45 gigabyte under 2023.
Samtidigt fortsätter de analoga arkivbestånden växa, där cirka 1 300 hyllmeter arkiv levererades till länsarkiven under 2023. Störst arkivbestånd har Arkivcentrum Dalarna med 20 093 hyllmeter. Därefter följer Värmlands företagshistoria med 10 83 hyllmeter och Stockholms företagsminnen med 93 60 hyllmeter.
