Det var i december 2021 som Kulturdepartementet under dåvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) gav Institutet för språk och folkminnen (Isof) i uppdrag att starta upp och ansvara för språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib under perioden 2022 till 2024.
Målet var att främja och stimulera ökad användning av minoritetsspråken i samhället, där språkcentrumen skulle bistå med sakkunskap, utveckla metoder och sprida kunskap. Barn och ungdomar skulle särskilt prioriteras.
Men det är oklart om de fyra språkcentrumen kommer kunna fortsätta bedriva sin verksamhet eftersom regeringen ännu inte lämnat besked om vad som händer efter med satsningen årsskiftet.
– Det här är en verksamhet som vi ser som nödvändig i arbetet för att få nationella minoritetsspråken att leva vidare som levande språk i Sverige. Vi har framfört att den här satsningen bör permanentas och att det är viktigt för oss att få ett tidigt besked om vad som händer efter årsskiftet, säger Martin Sundin, generaldirektör på Isof.
Martin Sundin tillägger att de haft en bra dialog med Kulturdepartementet, där både tjänstepersonerna och den politiska ledningen visat stort intresse för språkcentrumverksamheten.
Samtidigt är beskedet han fått att det först är i regeringens höstbudget som Isof kan få veta om budgeten för språkcentrumen förlängs, vilket alltså är bakgrunden till att man inlett förhandlingar om personalförändringar, enligt Martin Sundin:
– Ett besked i september är för sent för oss för att kunna vidta åtgärder för att klara en ekonomi i balans om vi har anställd personal som vi inte har medel för efter årsskiftet, säger han.
I delredovisningen för språkcentrum understryker Isofs generaldirektör Martin Sundin att de framtida insatserna från det allmänna för de nationella minoritetsspråken behöver vara stabila och trygga.
Foto: Joachim Bago
Ett varsel har alltså ännu inte lagts, men arbetsgivaren har inlett förhandlingar med de fackliga parterna Saco och ST kring en eventuell arbetsbrist som träder i kraft vid årsskiftet 2024/25, vilket personalen informerats om.
– Om vi inte får besked om något annat upphör språkcentrum vid årsskiftet. Vi har ett antal anställda som jobbar med det här uppdraget på myndigheten, det är därför vi har inlett den här processen, en försiktighetsåtgärd för att se till att vi klarar vår ekonomi nästa år.
Vad för risker ser du med en nedläggning?
– Som vi ser det är språkcentrumverksamheten en av flera viktiga åtgärder som måste till för att språken ska leva vidare. Det är ett arbete som både är akut att bedriva – men som måste bedrivas under längre tid. Ett permanent uppdrag ger oss möjlighet att planera den här verksamheten långsiktigt och se till att vi får en stabilitet i det både internt i organisationen och gentemot omvärlden.
Hur många tjänster är det som berörs?
– Det är det vi ska förhandla med de fackliga organisationerna, om vad konsekvenserna av en omställning skulle bli. Så det får vi återkomma till.
Isof har fått ett anslag för språkcentrum om 22 miljoner för 2022, 28 miljoner för 2023 och 28 miljoner kronor för 2024. Det är en stor andel av myndighetens totala anslag, i år fick Isof ett förvaltningsanslag om 76 miljoner totalt.
Kulturminister Paria Liljestrand (M) skriver i ett mejl till Magasin K att frågan om en fortsatt finansiering av språkcentrum är viktig för regeringen. Hon skriver också att hon inte kan föregå den pågående budgetprocessen och ett besked därför inte lämnas förrän budgeten är beslutad.
Isof har inlett förhandlingar om varsel på grund av arbetsbrist och anställda på myndigheten kommer sannolikt behöva sägas upp på grund av det osäkra läget kring finansieringen – vad säger du om det?
– Jag är väl medveten om situationen på Isof och att frågan om språkcentrums framtid kan väcka oro och frågor hos personalen. Jag är därför mån om en nära dialog mellan Regeringskansliet och Isof i frågan, skriver Parisa Liljestrand.
30/4 Texten är uppdaterad med svar från Parisa Liljestrand.
Startade 2022
Språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är ett treårigt regeringsuppdrag som startade 2022. Ansvaret för de fyra språkcentrumen ligger på Institutet för språk och folkminnen (Isof). På myndigheten finns fem avdelningar, bland annat Språkrådet och Avdelningen för nationella minoriteter och svenskt teckenspråk, där språkcentrum ligger under den senare. Det femte språkcentrumet, Samiskt språkcentrum, ansvarar Sametinget för.
