Med en ny strategi, som sträcker sig över tio år, vill regeringen stärka Sveriges position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna. Bättre förutsättningar ska ges för tillväxt, sysselsättning och innovation. Fokus ligger på företagande.
– Jag är fullt medveten om att det kan anses vara kontroversiellt att ens nämna pengar, om det inte är skattepengar, och kultur i samma mening, eftersom kulturen naturligtvis har ett egenvärde, sa Parisa Liljestrand på en pressträff och betonade att hon tyckte att man gör kultursektorn en björntjänst om man inte börjar prata om den ekonomiska potentialen.
– Påtalar man inte sin större samhällsnytta så kommer det inte heller att värderas.
Inga konkreta förslag och åtgärder presenterades, kulturministern menade att genomförandet av strategin är ett löpande arbete som regelbundet ska stämmas av med företrädare för de olika branscherna. En delutvärdering kommer göras 2026.
I strategin, som bygger på utredningen Kreativa Sverige från 2022, finns sex olika prioriteringsområden:
- nationell statistik om kulturella och kreativa branscher
- kunskaper om upphovsrätt
- rådgivning, stöd, finansiering och regelkostnader
- kompetensförsörjning och trygghetssystem
- livsmiljöer och näringsliv i hela landet
- genomslaget internationellt för de kulturella och kreativa företagen.
Enligt regeringen finns cirka 130 000 företag, en tiondel av Sveriges samlade företag, inom kulturell och kreativ sektor.
