Coronapandemin drog undan mattan för SMTM, där Vasamuseet, Vrak – Museum of Wrecks, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet ingår. SMTM är en statlig myndighet, men Lars Amréus poängterar att man också kan se den som ett företag i besöksnäringen, eftersom halva intäkten är egen finansiering. Och den försvann i princip över en natt när man var tvungen att stänga museerna. 57 tjänster drogs in och 250 timanställda fick gå.
Det var en skakig tid och SMTM, liksom många andra, var tvungna att ställa om och hitta nya arbetsformer och arbetssätt. Dels började SMTM jobba mer digitalt, bland annat genom att leta efter nya intäktsmöjligheter. Som exempel på det började Vasamuseets forskningsledare genomföra digitala livevisningar för Wall Street Journals premiumkunder, som alltså betalade för detta under pandemin.
För att uppmuntra medarbetarna att nyttja sin fulla potential och våga ta fler initiativ ökade de också takten på arbetet med psykologisk trygghet i gruppen.
Lars Amréus berättar att omställningen har gett myndigheten råg i ryggen att våga experimentera, och idag driver man ett flertal AI-projekt. Bland annat ett pilotprojekt kring möjligheten att förutsäga hur många besökare Vasamuseet kommer att ha de närmaste dagarna.
– Där tar vi hjälp av både AI och big data för att samla in ett underlag om kryssningsanlöp i Stockholm, vilka flygplan som anländer till Arlanda, hotellnätter, historiska data kring hur besöken har sett ut tidigare år och även väderdata. Allt sånt som påverkar besöksantalet är spännande att kika på, säger Lars Amréus.
Lars Amréus, överintendent på SMTM.
Även utbudet har förändrats under resans gång. I september 2021 slog man upp portarna till ett nytt museum, Vrak intill Vasamuseet.
– Det fanns naturligtvis en osäkerhet kring hur allt skulle fungera då, men samtidigt fanns det ingen återvändo. Det var bara att köra, och det har bidragit radikalt till ett helt nytt utbud.
”Är vi den snabbaste snigeln?”
Sedan SMTM valde att tävla om att bli Sveriges modernaste myndighet 2023 har Lars Amréus funderat en del över vad det egentligen innebär. Handlar det om att vara snabb, vilket myndigheter inte är kända för?
– Är vi den snabbaste snigeln? frågar han sig med ett skratt och fortsätter:
– Men i våra diskussioner har det handlat mycket om att en modern myndighet inte bara har uppdragsgivarens utan också allmänhetens och målgruppernas förtroende.
Museerna toppar institutioner som har en hög grad av förtroende och tillit i samhället, enligt SOM-institutets förtroendeundersökning. Det brukar Lars Amréus luta sig mot.
– Det visar att den typen av förtroende är viktigt för en modern museimyndighet idag. Särskilt i och med ökande polarisering, spridningen av fake news och påverkansoperationer.
Lars Amréus tycker att fler museimyndigheter ska anmäla sig till tävlingen. Inte för att nödvändigtvis tävla och vinna, utan för att ta chansen att se sig själva utifrån. Processen innebär allt ifrån självskattning till intervjuer och skriftliga underlag.
– Det är en nyttig resa att göra. Kulturmyndigheter ska inte förminska sig själva. Det görs jättemycket bra, både innovativa och hållbara saker som förtjänar att lyftas fram mer.
