Kreativitet är viktigt för många arbetsplatser oavsett bransch, men kreativa processer blir lätt både röriga och toppstyrda. Ännu svårare blir det när många ska vara kreativa tillsammans.
Så hur lyckas man? Det finns två nödvändiga huvudingredienser, förklarar Aron Schoug som är fil. dr i pedagogik och forskar om hur människor lär sig och blir kreativa i grupper. Den ena är att individen behöver få ta ut svängarna kreativt, den andra är gruppens förmåga till anpassning och samarbete. Det tillsammans, och inte det ena eller det andra, är nyckeln, menar han.
– Om man vill ha en kreativ arbetsplats måste man som ledare hålla de tankarna i huvudet samtidigt. Man behöver ha en vision samtidigt som man låter saker och ting ta de vägar de tar. Hela poängen är ju att medarbetarna kanske kan komma på något bättre än chefen.
”Man behöver ha en vision samtidigt som man låter saker och ting ta de vägar de tar.”
Förutsättningen för att ta ut svängarna är att varje medarbetare får ett eget kreativt utrymme, där man känner sig trygg att göra fel, göra om, hålla på länge, traggla och bli frustrerad.
– Det kan innebära att utveckla och ansvara för någonting självständigt, som ett eget projekt inom ett tydligt ansvarsområde som man bottnar i, förklarar Aron Schoug.
Även om idén med ett eget kreativt utrymme går att applicera på många branscher tar Aron Schoug ett exempel från teatern.
– I ett teaterprojekt har scenografen ansvar för scenografin, ljusdesignern för ljuset, skådespelaren för rollen och regissören ansvarar för att förmedla den övergripande visionen. Även om allt måste sitta ihop i slutändan är det ju inte så att skådespelarna säger hur ljusdesignern ska göra sitt jobb. Inte ens regissören gör det, säger han.
Om alla känner sig som viktiga pusselbitar blir det enligt Aron Schoug mycket enklare att kompromissa och samarbeta, vilket också är en förutsättning för uthållighet och långsiktighet.
– Risken om man missar den här individuella aspekten, och bara en person har en övergripande vision och ska försöka få folk att genomföra den, är att alla känner att de blir utbytbara. Ingen blir särskilt engagerad, det kläcks inga idéer.
Men för att den individuella kreativiteten ska utvecklas till kollektiv kreativitet krävs samarbete, förklarar Aron Schoug. Där är brainstorming sinnebilden för idésamarbete, vars grundprincip är att deltagarna kläcker spontana idéer och bygger vidare på andras utan att värdera.
– Men människor är inte alltid så kreativa och ohämmade som brainstormingmanifestet säger, det är lite av en idealvärld. Det kräver lyhördhet, intresse och en trygg kultur, säger Aron Schoug.
Det som i själva verket ofta händer i gruppen är att man börjar anpassa sina idéer till de andra, för att man inte vill verka dum, menar han.
Här kommer brainwriting in, som i likhet med brainstorming handlar om att tillsammans spåna fram idéer utifrån en gemensam frågeställning. Skillnaden är att man lägger till en individuell process innan.
– Då får man i lugn och ro tänka igenom sina idéer. Det är ett bra sätt att ta vara på allas idéer, även om folk inte skriker ut dem.
Kreativa tillsammans – Aron Schougs exempel från olika branscher
• I modedesigners arbete finns vad man kallar för både hårda och mjuka ramar. Hårda ramar är praktiska saker som budget och riktlinjer kring vilka material som får användas eller vilka övergripande produktkategorier företaget ska satsa på. Mjuka ramar är estetiska riktlinjer som i viss mån ges av chefsdesignern, men som teammedlemmarna också skapar själva genom inspiration från olika håll.
• I filmproduktion utgör manus en grundläggande ram som tolkas gemensamt av medarbetarna. Här behöver man anpassa sig efter varandra och vad som visar sig genomförbart i en process där även manus ofta skrivs om. Den kreativa produkt som växer fram i den kollektiva processen blir också en slags ram för det fortsatta arbetet, som ett specifikt bildspråk.
• De agila arbetssätt som används inom bland annat mjukvaruutveckling kan också ses som en slags ramar som underlättar den kollektiva kreativiteten. Metoder som brainstorming och design thinking fyller samma funktion.
