I slutet av sommaren 2012 försvann en lantbrukare och mångmiljonär utanför Kalmar spårlöst.
Polisen misstänkte brott, trots att ingen kropp hittats. Utredningen gick trögt fram till 2014, då det kom ett tips om att kroppen låg nedgrävd i en åker i närheten.
Polisen spärrade av området och började söka.
Arkeologen Jesper Olsson ringdes in för att finnas på plats med eventuella råd. Formellt var han där på studiebesök. Men dagen efter fick han ta över ansvaret för grävningarna.
– Då hade jag sett till att vi hade rätt grävmaskinist för arbetet och lånat in utrustning från länsmuseet så att vi skulle få de bästa förutsättningarna, säger Jesper Olsson.
Det fanns två intressanta punkter på åkern som undersöktes med markradar.
– När vi schaktade på punkt två såg vi en inblandning av ljusare material i matjorden. Ett tecken på att här hade det hänt något.
Han tänkte att inblandningen måste komma från den underliggande lerjorden.
– När vi lyft bort lagret med matjord såg vi väldigt tydliga spår efter en rektangulär nedgrävning på en och en halv gånger två meter. Ytterligare en och en halv meter ner i jorden hittade vi kvarlevorna.
Jesper Olsson hade assisterat polisen vid några grävningar tidigare.
– Men det här var första gången jag kunde påverka arbetet mer direkt och genomföra det på ett arkeologiskt sätt samt noggrant säkra alla spår på vägen ner till fyndet, säger Jesper Olsson.
Christoffer Hagberg anställdes i FA-teamet för drygt ett år sedan.
I dag är han en av tre arkeologer som ingår i en nybildad grupp inom polisen som arbetar med forensisk arkeologi – kriminalteknisk arkeologi. Gruppen är placerad i Malmö men tillhör Nationellt forensiskt centrum, före detta Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping. Utöver Jesper Olsson, som varit drivande för att få gruppen på plats, ingår arkeologen Christoffer Hagberg, som anställdes hösten 2022, och osteologen Clara Alfsdotter som fick sin tjänst våren 2023.
För Christoffer Hagberg, som arbetat som arkeolog sedan 2011, var det lite av en slump att han kom till FA-teamet, som gruppen kallas.
– En av mina kollegor hade sett att polisen sökte en arkeolog och frågade om inte jag skulle söka. Och jag tänkte: ja, kanske det. Så jag ringde Jesper och frågade lite om jobbet och tyckte att det lät jättespännande, säger Christoffer Hagberg.
Han hade inte hört talas om forensisk arkeologi tidigare och tror att det är likadant för andra arkeologer. Även om de flesta snabbt kan se hur många likheter det finns mellan arkeologi och polisiärt utredningsarbete.
– Det är väldigt lika dokumentationsprocesser och syftet är ofta att återskapa händelser. Att beskriva, tolka och förstå en plats eller att lokalisera var pengar och vapen kan vara gömda utifrån vad vi vet om en gärningsperson, säger Christoffer Hagberg.
Arbete med markradar.
Foto: Polisen
Jesper Olsson såg tidigt kopplingarna mellan arkeologi och kriminalteknik. Kring 2005 hörde han av sig till SKL för att höra om man kunde jobba som kriminaltekniker utan att vara polis. Det gick inte. Men han gav inte upp tanken för han märkte att poliser var nyfikna på hans kunskaper. Han hade erfarenhet av slagfältsarkeologi och fick frågor om metoder för att söka av stora områden, exempelvis i samband med olyckor över stora ytor.
Så småningom sökte Jesper Olsson själv en tjänst på polisen som IT-forensiker, som letar efter spår i datorer. Det var 2008.
– Redan dag ett fick jag hjälpa kriminalteknikerna med metalldetektering efter skjutningar och svara på vilka metoder från arkeologin som kunde appliceras på olika brottsplatser. Som arkeolog är man tränad att med blotta ögat se misstänkta markförändringar i ett skogsområde, exempelvis.
En del av uppdraget för den nya gruppen – utöver att genomföra undersökningar i fält – är att sprida arkeologiska metoder och kunskaper till kriminaltekniker och andra inom polisorganisationen.
– När det gäller kompetensen inom metalldetektering har det funnits lite brister inom polisen, men det håller vi på att räta upp genom utbildning. Jag har också lett en upphandling av nya metalldetektorer, säger Jesper Olsson.
”Vi kan hjälpa till ute på plats och avgöra utifrån kvarlämningarna om det handlar om ett brott eller inte.”
En annan viktig uppgift är att avskriva misstankar vid olika fynd, exempelvis när man vid väg- eller byggarbeten stöter på skelettdelar. Vilket händer relativt ofta.
– Då kan vi hjälpa till ute på plats och avgöra utifrån kvarlämningarna om det handlar om ett brott eller inte, säger Jesper Olsson.
Trots att mycket är lika finns det stora skillnader mellan det gamla och nya jobbet, tycker Christoffer Hagberg.
– Även om vi är ute i fält är ändå huvuddelen av uppdraget att utveckla arbetet med forensisk arkeologi inom polisen. En annan skillnad är att vi slipper stressen med att räkna debiterbar tid. Vi mäter vår produktivitet på andra sätt, säger han.
Men vad var det som fick dem att ta steget och bli arkeologer i polisens tjänst?
– Jag kände att det finns ett lite högre syfte med det här jobbet. Att bidra till att lösa brott, säger Christoffer Hagberg.
Jesper Olsson håller med.
– Det är mer påtagligt att man gör nytta. Min drivkraft är att hjälpa till och ställa tillrätta. Vi har djupa kunskaper om ett viktigt arkiv – jordens arkiv. Det kan vara en guldgruva av spår, om man är försiktig och metodisk, säger Jesper Olsson.
Forensisk arkeologi
Forensisk arkeologi är en disciplin som använder arkeologisk metod, teori och teknik i en rättslig kontext.
Forensisk arkeologi kombinerar arkeologisk, tafonomisk och kriminologisk kunskap för att lokalisera, dokumentera och förklara pedologiska, ekologiska och osteologiska fynd och mönster på en (möjlig) plats för en händelse eller brottsplats.
