– Det kommer att bli stor skillnad. Vi får försöka hålla allt uppe så gott vi kan, men det kommer självklart att märkas att vi blir färre.
Det säger Jennie Larsson, redaktionsansvarig med ansvar för övergripande frågor och strategisk utveckling på bibliotekstjänsten Digiteket, där två projektanställda snart försvinner.
Den digitala lärplattformen, som drivs av en redaktion på Malmö stadsbibliotek på uppdrag av Kungliga biblioteket, ska bidra med digital kompetensutveckling och inspiration för personal på folkbiblioteken runt om i Sverige. Innehållet består av kurser och artiklar inom allt från källkritik till svårigheten att nå ut till ungdomar och produceras av Digitekets redaktion på sex redaktörer. Men vid halvårsskiftet blir de fyra.
Under 2023 finansierade Kulturrådet en nylansering av plattformen, vars nya version hade särskilt fokus på läsfrämjande. Pengarna gick till att utveckla sajten tekniskt samt till att finansiera tre projektanställda, som bland annat jobbat med olika samarbeten för att generera relevant material.
Sedan årsskiftet var planen att personalstyrkan skulle återgå till de tre ordinarie. Kulturrådet har dock skjutit till pengar så att en av de tre extra tjänsterna kan behållas året ut.
– Det är vi glada för. Men det är så klart jättetråkigt att två personer försvinner. Inte minst för vad det kommer att innebära för Digiteket, säger Jenny Skantze Nyberg, sektionschef och ansvarig för Biblioteken i Malmös nationella projekt, som ansvarar för budgetfrågor kopplade till satsningen.
”Det är tufft att dra ner på det när vi har fått se potentialen.”
– Det har varit en enorm tillgång med de här tre. Med så många personers kontaktnät har vi verkligen kunnat sätta sprutt. Vi vill ju gärna fortsätta i det höga tempot, det har varit ett jättejobb med stort driv och engagemang. Det är tufft att dra ner på det när vi har fått se potentialen.
Satsningen från Kulturrådet var en del av ett regeringsuppdrag, som gick ut på att höja kompetensen om läsfrämjande metoder – främst för att bibliotekarierna bättre ska kunna öka läsningen bland barn och unga. Projektet har bland annat inneburit att Digiteket samlat in forskningsbaserade artiklar genom samarbeten med bland andra KB, folkbiblioteken och olika lärosäten.
Jennie Larsson, verksamhetsledare på Digiteket.
Redaktionsansvariga Jennie Larsson säger att hon ännu inte vet exakt hur arbetet kommer att förändras när de två redaktörerna försvinner. Men att det kommer att bli skillnad står klart, inte minst när det gäller kontakt med de som faktiskt ska använda tjänsten: de som jobbar på biblioteken.
– Vi var ute mycket i landet förra året och turnerade och träffade alla regioner. Hela grundidén är att Bibliotekssverige ska göra Digiteket tillsammans, och att odla de här kontakterna med medarbetare runt om i Sverige har stor betydelse. Vi kommer inte kunna göra det på samma sätt.
”Vi kommer inte kunna publicera lika mycket innehåll och kanske inte kunna ta hand om alla idéer som kommer in till oss.”
Även samverkan med myndigheter och vetenskapligt material är resurskrävande att ro i land – och kommer därmed kanske få stryka på foten.
– Vi kommer att behöva prioritera hårdare vad vi lägger vår tid på. Vi kommer inte kunna publicera lika mycket innehåll och kanske inte kunna ta hand om alla idéer som kommer in till oss, säger Jennie Larsson.
Är redaktörerna oroliga för ökad arbetsbörda?
– Det är klart att det är en pågående diskussion om vem som ska ta hand om vad. Vi kan ju inte fortsätta på samma sätt med färre personer, vi måste välja vad vi ska fokusera på.
Digiteket är i sig ett projekt som finansieras årligen av Kungliga biblioteket. Men sektionschef Jenny Skantze Nyberg är inte orolig för dess framtid.
– Jag uppfattar att vår uppdragsgivare verkligen vill ha den här tjänsten och anstränger sig för att hitta finansiering. Att det är oklart från år till år hur stort stöd det blir får vi nog leva med.
