Plötsligt händer det. Ett sedan länge glömt föremål, manuskript eller konstverk upptäcks och kastar nytt ljus över vår historia. I artikelserien ”Fyndet” får du möta yrkespersoner som har fyndat på jobbet.
Vill du berätta om ett fynd du eller en kollega gjort på jobbet? Kontakta redaktion@magasink.se
Han heter egentligen Theofrastus Bombastus Phillipus Aureolos Augustinus von Hohenheim, men är mer känd som Paracelsus. Född i Schweiz 1493, tidigt moderlös tar han rygg på fadern som är läkare.
Paracelsus gör sig ett namn inom läkekonsten och behandlar framgångsrikt den kände humanisten Erasmus av Rotterdam. Han skriver om såromläggning, kirurgi och gruvarbetarnas lungsjukdomar och argumenterar för experiment och observation i stället för blind tilltro till antika auktoriteter.
Men han är inte bara en handfast läkare utan också alkemist, naturfilosof och mystiker. Paracelsus ser naturen som en gudomlig helhet med människan i centrum i intimt samspel med hela universum. Sjukdomar är störningar utifrån kroppen, som kan behandlas med läkemedel från mineralriket.
Vid sin död 1541 är han trots sin dragning till alkemi och ockultism ett aktat namn och betraktas allmänt som ett universalgeni. 75 år senare samlar en tryckare i Strassburg ihop Paracelsus samtliga verk till i en bok. Opera Omnia heter tegelstenen satt i tysk frakturstil som lämnar tryckpressen år 1616.
Hur ett exemplar av denna bok hamnar i Sverige är oklart. Klart är dock att Carl Gustaf Cronhiort, hattpartist under frihetstiden med fäbless för det ockulta, har den i sin ägo. När han dör hamnar boken hos systersonen och nu ökar dramatiken.
1775 sitter den nya bokägaren, den 20-årige fänriken Henrik Gustaf Ulvenklou, på Kläckeberga herrgård norr om Kalmar och läser fascinerat. Han stryker under flitigt och gör anteckningar i marginalen. Det är inte mästaren Paracelsus medicinska utläggningar som intresserar honom, utan de alkemiska och magiska manualerna.
Denna Ulfvenklou är en minst sagt udda person i hovkretsarna i Stockholm vid slutet av 1700-talet. Siare, profet, skattletare och djupt förtrogen med all slags ockultism och magi. En galning, anser många, men den mystikvurmande hertig Karl (senare kung Karl XIII) blir imponerad.
En över 400 år gammal bok med samlade texter av den schweiziske läkaren och mångsysslaren Paracelsus hittades oväntat i Västerviks gymnasiebibliotek. Boken är full av marginalanteckningar, understrykningar och sidhänvisningar.
Foto: Niklas Lindstedt
Under ett par får han fritt fram med sina hyss. Han bankar till exempel ned änkedrottningens själ i en butelj och får med sig hertigen och hans entourage på nattlig skattjakt i en källare i Gamla stan med en bit gips och vitlök i munnen.
Men till slut blir det tvärstopp. Ulfvenklous bittre konkurrent om hertigens gunst, Gustaf Adolf Reuterholm, vänder sig emot honom och andebesvärjaren från Hossmo tvångsförvisas till Karlskrona. ”Sålunda där mot sin vilja klämdhållen, liksom änkedrottningen i den magiska buteljen”, konstaterar en nöjd Reuterholm.
När Ulfvenklou dör 1819 hamnar det vältummade favoritboken av oklar anledning hos en viss Eric Havton, rådman i Västervik. 1848 testamenterar han i sin tur hela sin omfattande boksamling – inklusive Paracelsus Opera Omnia – till Västerviks läroverk.
Tiden går och läroverket byter både lokaler och namn och blir Västerviks gymnasium. Ett särskilt rum i skolbiblioteket viks för samlingen med tusentals volymer, manuskript och kartor. Dit får eleverna komma ibland för att bläddra i böckerna och höra berättelsen om den Havtonska donationen. Det var efter ett sådan besök som bibliotekarien Andreas Steiner gjorde sitt fynd.
– Jag höll på att ställa i ordning när jag fick syn på en stor pjäs som inte var på rätt plats. På titelbladet stod att det var Paracelsus samlade verk. Det kändes helt osannolikt, jag tänkte att jag måste ha läst fel, berättar han.
Så här tänkte sig konstnären Carl August Ehrensvärd att det gick till när Ulfvenklou buteljerade änkedrottningen Lovisa Ulrikas själ.
Men visst var det Cronhiorts och Ulfvenklous gamla bok som hade dykt upp. Andreas Steiner hade koll på den schweiziske mångsysslaren och kände till att boken bara finns i ett par exemplar i Sverige.
– Jag är intresserad av religion och idéhistoria och visste att Paracelsus var en kontroversiell person i 1500-talets Europa. Han har kallats läkekonstens Luther eftersom han vände upp och ned på vedertagna sanningar.
Men det är är historien om Ulfvenklou och hans bravader som fascinerar Andreas Steiner mest. Instuckna lappar och brev, marginalanteckningar och understrykningar ger bilden av en hängiven student som lusläser den gamle och gåtfulle mästarens bok.
– Han är liksom från en annan tid med sin vurm för ordensmystik och alkemi. Mitt under brinnande upplysning liknar han mest en medeltida mystiker. Nästan allt jag hittat om Ulfvenklou är karaktärsmord från 1800-talet, men det är samtidigt svårt att inte tycka om denne Kalmar läns egen Rasputin.
Vad händer med boken och Ulfvenklous lappar och brev som låg i den?
– Allt stannar här. Avtalet mellan Eric Havtorn och Västerviks läroverk gäller fortfarande och där står att donationen inte får styckas upp. Hela samlingen ska komma eleverna och allmänheten i Västervik till godo, säger Andreas Steiner.
