Det inrasade taket på Naturhistoriska riksmuseet blev under hösten en symbol för kostnadskrisen för landets museer. I fokus har den så kallade kostnadshyran hamnat –den hyra som fem kulturinstitutioner; Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Dramaten och Operan betalar till Statens fastighetsverk (SFV). Enkelt uttryckt handlar det om att hyran höjs varje gång renoveringar eller andra investeringar görs i fastigheterna. Övriga statliga museer, till exempel Moderna museet, betalar marknadshyra till SFV – en modell som också fått kritik.
Med anledning av kulturinstitutionernas krisande ekonomi kallade kulturminister Parisa Liljestrand (M) och finansmarkandsminister Niklas Wykman (M) till en pressträff den 1 september förra året. Då meddelade statsråden att en ”en tredje väg framåt” för hyresmodellerna skulle ses över, det vill säga ett eventuellt alternativ till kostnadshyran och marknadshyran. ”Vi kommer undersöka det skyndsamt, om vi kan hitta en sådan modell”, sa Niklas Wykman på pressträffen.
Men ett halvår senare har översynen ännu inte tillsatts. ”Förberedelserna för att tillsätta den pågår för fullt”,skriver Niklas Wykmans pressekreterare Victoria Ericsson i ett sms till Magasin K.
Enligt en ny rapport från Sveriges Museer och Svensk scenkonst upptar hyrorna en allt större del av museernas totala kostnader. Det står också klart att scener och museer med staten som hyresvärd är minst nöjda med sin hyressituation.
De båda organisationerna föreslår bland annat att det ska tas fram nya hyresmodeller också inom kommuner och regioner som gör att kulturverksamheter kan bedriva sin verksamhet i den omfattning de gör idag.
– Det är inte rimligt att förvänta sig att våra medlemmar ska kunna uppnå de kulturpolitiska målen och tillgängliggöra kultur till medborgarna om de inte har råd med lokalerna där verksamheten bedrivs, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer i ett pressmeddelande.
