– Man tror inte sina ögon när den svarta geggan kommer, det kommer så mycket även om det bara är ett litet hål.
Det säger skyddsombudet Gisela Hellstrand, som har jobbat på Ulricehamns stadsbibliotek i 36 år. De senaste tio åren har hon upplevt andningssvårigheter, som tycks kopplade till en svart sörja som sipprar in genom tak och över väggar. Och det är inte det enda som letar sig in genom de många sprickorna i byggnaden.
– Jag går aldrig ut i biblioteket utan att titta på golvet. Det kommer in vatten överallt. Det droppar här, ja då ställer vi en hink där och sen jaha, där också, en till hink.
”Det kommer in vatten överallt. Det droppar här, ja då ställer vi en hink där och sen jaha, där också, en till hink.”
Vattenläckor, mögeldoft och det som i besiktningsprotokoll beskrivs som “en svart okänd massa”, har blivit vardag för bibliotekspersonalen. Och det är inte ett färskt fenomen.
Byggnaden som rymmer stadsbiblioteket, Nämndhuset, skulle vara en tillfällig lokal redan när biblioteket flyttade in 1977. Men 47 år senare är verksamheten kvar, även efter att byggnaden dömdes ut av arbetsmiljöskäl år 2010.
– Då sa man ”nu flyttar vi ut allt, inom ett år måste alla utrymmas”. Men så blev det aldrig, säger Peter Rydén, DIK:s fackliga ombud.
Bland bibliotekets tjugotal anställda är Gisela Hellstrand inte ensam om att uppleva fysiska besvär. Peter Rydén, som själv tar smärtstillande för att förebygga huvudvärk varje gång han ska in i huset, uppger att allt fler anställda rapporterat arbetsrelaterade skador i form av migrän, yrsel, allergier och astma.
Kommunen har låtit utföra mätningar, som inte har visat några skadliga halter av gift eller mögel. Men att mäta är svårt och osäkert, säger ombuden.
– Visst skulle en del kunna ha att göra med det psykosociala, men det förklarar inte allt. Och personalens upplevelse i sig borde vara en bekräftelse för arbetsgivaren på att det inte fungerar här och ge styrka till ett beslut om att utrymma lokalen, säger Peter Rydén.
Eftersom kommunen inte genomfört de förändringar som skyddsombud och fackombud menar behövs för att arbeta i huset, har de gjort en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket. Kravet är att ta fram en handlingsplan – och stänga biblioteket under tiden för att skydda personalens hälsa.
Enligt arbetsgivaren kan de dock få hålla ut tills det finns en ny biblioteksbyggnad i Ulricehamn – och när det blir är oklart.
Fysiska besvär kopplat till byggnaden lyftes för första gången på ett APT-möte för 18 år sedan, berättar Peter Rydén. Foto: Mats Bogren.
En ny politisk majoritet valde i våras att avbryta planen på ett nytt kulturhus dit biblioteket skulle flytta. Ny plan finns, med löfte om ett första spadtag inom denna mandatperiod. Men det är inte första gången som biblioteket utlovats ny lokal utan resultat. När det senaste bröts tog det knäcken på många i personalen, enligt Gisela Hellstrand.
– Flera fick gå till psykolog för att hantera det.
– Det är den största stressen, flikar Peter Rydén in.
– Att inte veta om det blir av. Och även om det blir av, ska vi härda ut i fem år till?
Anna-Lena Johansson, sektorchef på Ulricehamns kommun, uppger att man som arbetsgivare jobbar med samtliga åtgärder som lyfts i den senaste besiktningsrapporten av lokalen. Hon vill dock inte säga något om hur ärendet skötts innan hon själv tillträdde, och ger därför inget svar på hur det kommer sig att biblioteket – som skulle utrymmas 2010 av arbetsmiljöskäl – fortfarande är kvar.
– Det är ingen bra lokal, jag försvarar inte det här som något fantastiskt bibliotek. När det nya stadsbiblioteket avbröts ändrades förutsättningarna, nu måste vi se till att det blir en rimlig arbetsmiljö så långt det är möjligt tills vi får ett nytt kulturhus. Vi behöver mäta och åtgärda det som är mest akut. Det kommer inte bli tipptopp, men det ska kännas tryggt och säkert att vara där.
”Det är ingen bra lokal, jag försvarar inte det här som något fantastiskt bibliotek.”
Personalen känner sig inte trygg och säker. Vad krävs för att ni ska införa skyddsstopp och stänga?
– Inga mätningar har visat på att det är farligt. Den dagen jag får något annat än det till mig ska vi absolut göra det, men vi måste ha underlag.
Det räcker inte att personalen säger sig bli sjuka och mår dåligt?
– Det är inte alla som upplever det. Jag har full respekt för de som mår dåligt men det finns inget man kan koppla ihop med en specifik mätning. Vi behöver mäta mer, komma närmare och försöka hitta kärnan, om det finns någon kärna.
På frågan om det är rimlig arbetsmiljö med rinnande svart sörja svarar Anna-Lena Johansson att sörjan har städats bort. Det har den, tillfälligt enligt ombuden – det är när det blir varmare framåt våren som den brukar komma.
Både Gisela Hellstrand och Peter Rydén upplever dock att dialogen med arbetsgivaren har blivit bättre efter 6:6a-anmälan. I går togs prover på mattorna i lokalen, och i dagarna ska kommunen göra försök att täta sprickorna.
– Det känns bra, innan har det känts som att ingen bryr sig. Men att hitta något som löser allt i ett så gammalt hus där inget har åtgärdats under otroligt lång tid är svårt att se, säger Gisela Hellstrand.
Peter Rydén instämmer.
– Att lappa och laga är bättre än att inte göra något alls. Men det bästa vore att stänga, det är nödvändigt för hälsan. Vi kan inte ha det så här. Visst är det bra att ha ett öppet bibliotek, men arbetsmiljöansvaret är faktiskt viktigare.
